Vårkören har blivit tystare och mer monoton

Koltrast. Foto: Erik Hansson

En ny internationell studie har kommit fram till att fåglarnas gryningskonsert om våren har blivit tystare med mindre variation, både i Nordamerika och Europa.

Forskarteamet har återskapat ljudbilder från över 200 000 platser de senaste 25 åren genom inspelningar från databasen Xeno Canto och med hjälp av fågeldata från North American Breeding Bird Survey and Pan-European Common Bird Monitoring Scheme (där Svensk fågeltaxeringen ingår) har de kunnat se skillnader i antal fåglar och vilka fågelarter som hörts på specifika platser. Med hjälp av de återskapade ljudbilderna har forskarna kunnat visa hur fåglarnas vårsång förändrats över de senaste årtiondena.

– Vi fann en utbredd nedgång i den akustiska mångfalden och intensiteten i den naturliga ljudbilden, orsakad av förändringar i sammansättningen av fågelarter. Våra resultat tyder på att vårens fågelsång blir tystare och mindre varierande, säger Simon Butler, rapportens huvudförfattare.

Kopplat till folkhälsan

Forskarna anser att det kan få omfattande konsekvenser för människors hälsa och välbefinnande eftersom fågelsång är en av de grundläggande sätten som människor engagerar sig i och upplever naturen.

– Vi lever tyvärr i en global miljökris och vi vet att den försvagade kopplingen mellan människor och naturen kan bidra till detta. När vi kollektivt blir mindre medvetna om naturen i vår omgivning, börjar vi också märka eller bry oss mindre om försämringen. Ett ljudlandskap som är normalt för mig nu skulle sannolikt verka försvagat för mina mor- och farföräldrars generation. Studier som vår syftar till att öka medvetenheten om dessa förluster på ett påtagligt, relaterbart sätt och visa deras potentiella inverkan på mänskligt välbefinnande, säger Catriona Morrison som genomförde analyserna.

Hon påpekat också att även vår mentala hälsa befinner sig i en kris och nämner som ett talande exempel att många laddar ner appar med fågelläten för att kunna slappna av och somna i sina stressade liv.

– En bra sak som kanske kan komma av pandemin är en växande medvetenhet inför och uppskattning av vår omgivning och för vissa kanske också en insikt om vad vi har förlorat. Jag hoppas att vår studie kan bidra till att belysa en annan aspekt av dessa förluster, som inte bara är grundläggande för ekosystemens hälsa utan också för samhällets välbefinnande, säger Catriona Morrison.

I Sverige verkar förändringarna över tid vara relativt små och har både ökat och minskat på olika platser. Överlag har en svag ökning av variationen skett längs med de östra delarna av landet. Riktigt kraftiga förändringar har däremot skett i de nordligaste delarna av Norden.

Så här låter en återskapad ljudbild i Storbritannien, med liknande fåglar som vi har i Sverige (länk).

LÄS ÄVEN:
• Ny studie: Biologisk mångfald i närmiljön viktigt för välmående
• Fågelläten och fågelsång i Sverige
• Så ser och hör du skillnad på mesarna
• Naturfilm: Andris Fågelviskaren – en mästare på att härma fåglar
• Född blind – nu samlar han på naturljud från hela världen och drömmer om Sverige

Källor: University of East Anglia, CEEC Science och Nature