Sveriges rovfåglars återkomst är bra exempel på lyckad naturvård

Röd glada. Foto: Niclas Ahlberg 

Flera svenska rovfåglar har på mindre än 40 år gått från att vara akut utrotningshotade till att idag ha mycket livskraftiga bestånd – pilgrimsfalk, havsörn och röd glada. Anders Wirdheim, redaktör för senaste numret av Fågelåret berättar mer.

I boken Sveriges fåglar från 1978 berättas att det fanns mellan 30 och 50 par röd glada, 80 par havsörn och mindre än tio par pilgrimsfalk. I BirdLife Sveriges årsbok Fågelåret 2016 syns dessa tre arters kraftiga uppgång tydligt: 3500 par röd glada, 800 par havsörn och mellan 450 och 500 par pilgrimsfalk.

– Alla tre arterna betraktades då (1978) som utrotningshotade på grund av miljögifter. Dessa gifter innebar bland annat att fåglarnas reproduktion stördes. Deras ägg kläcktes inte eller så dog ungarna i späd ålder, berättar Anders Wirdheim, redaktör för Fågelåret, tidigare informationsansvarig på BirdLife Sverige och krönikör på Natursidan.

Pilgrimsfalk. Foto: Zsombor Károlyi 

Gifterna bestod då framför allt jordbruksbesprutningsmedlet DDT och kvicksilverpreparat som påverkade fåglarna så pass negativt att naturvårdare ansåg att det fanns en risk att dessa fåglar skulle försvinna från Sverige för en lång framtid. Anders Wirdheim minns det som att det spreds en uppgivenhet bland naturvårdare. Men tack vare folkliga protester mot giftanvändningen skapades en opinion som ledde till förbud.

Förändringarna för rovfåglarna kom långsamt, men bestånden ökade och nu, en bra bit in på 2000-talet, börjar bestånden ”närma sig vad som kan betraktas som naturliga nivåer”.

– Rovfåglarnas återkomst är naturligtvis mycket positiv eftersom den visar att vi har en betydligt renare miljö idag än för ett halvsekel sedan, men det finns ännu en aspekt att ta fasta på: Det går att vända även en till synes mycket negativ utveckling. Det kan vara värt att tänka på i dessa dagar då många känner en uppgivenhet inför klimatförändringarna, säger Anders Wirdheim.

LÄS ÄVEN: • Fågelskådare som vill se röda glador ger mångmiljonintäkter i Storbritannien

Den kanske mest anmärkningsvärda förändringen står de röda gladorna för. Det finns idag ungefär 100 gånger fler än för knappt 40 år sedan. Från 30-50 till 3500 par.

Har denna ökning alltså skett utan att pressa undan några andra rovfåglar i samma områden med liknande byten? Exempelvis ormvråkar eller tornfalkar?
– Nej, till dags dato finns det inga tydliga exempel på att gladorna skulle ha trängt ut någon annan art. Detta kan ju synas särskilt märkligt med tanke på att minst 3000 av dagens 3500 par finns i Skåne. Men förmodligen utnyttjar gladan nischer som ingen annan art anpassat sig till, förklarar Anders Wirdheim.

LÄS ÄVEN: • Se skillnad på havsörn och kungsörn

Även havsörnen har ökat kraftigt under de här åren och i Finland höjs röster för att det är den stora rovfågelns återkomst som gjort att ejdern tagit ett steg tillbaka. Anders Wirdheim håller bara delvis med.
– Havsörnen är lokalt en betydande predator på såväl ejder som vissa andra sjöfåglar. Som ornitologer måste vi acceptera det. Det är nog ingen som höjer rösten när havsörnar specialiserar sig på storskarvar, men när det gäller ejder och några andra arter är det många som blir negativt inställda till örnarna. Det är egentligen inte särskilt logiskt, säger han.

Havsörn. Foto: Erik Hansson

Finns det några tecken på nya rovfågelarter som håller på att etablera sig i Sverige?
– Ja, brun glada kan redan sägas vara etablerad. Den har invandrat såväl norrifrån som söderifrån. Möjligen har vi även haft någon häckning av stäpphök (en ungfågel i södra Lappland i juli härom året tydde på det), men i övrigt är det nog ingen rovfågel som kan sägas knacka på dörren.

Däremot finns det rovfåglar som klarat sig sämre de här åren. Både duvhöken och bivråken minskar och det beror troligen främst på att det moderna skogs- och jordbruket har tagit bort flera av deras livsmiljöer. Även kungsörnen är ett orosmoment. Det finns ungefär 500 par, men under 2000-talet har kungsörnarna fått allt färre ungar på vingarna än tidigare.

Finns det någon koppling till blyammunition, som du nämnde i en tidigare krönika här på Natursidan?
– Så vitt jag känner till, finns det inga undersökningar som visar på ett samband mellan bly och försämrad reproduktion hos kungsörnen. Vi vet helt enkelt inte varför de får färre flygfärdiga ungar idag än tidigare även om det finns flera hypoteser.

Erik (4921 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!