Svenskättlade blåvingar har gjort comeback i Storbritannien

Svartfläckig blåvinge är lik andra blåvingar, men har på undersidan typiska stora svarta prickar med vita kanter. Foto: Erik Hansson

I år har det setts fler svartfläckiga blåvingar i Storbritannien än på 150 år. Det är tack vare svenska fjärilar och världens största bevarandearbete för en hotad insekt.

Trots insatser för att rädda arten under 50 års tid, förklarades svartfläckig blåvinge utdöd i Storbritannien 1979. Fem år senare hämtades några individer av fjärilen från Sverige och släpptes ut i Devon i sydvästra Storbritannien. Ytterligare introduktioner gjordes de kommande årtiondena och tolv platser har restaurerats för att passa artens liv. Det har gett resultat. Tack vare gemensamma insatser från forskare och naturorganisationer har nu sydvästra England världens tätaste population av svartfläckig blåvinge. Med tanke på att det räknas som en av Europas mest hotade insekter är det en väldigt positiv utveckling. Det är dessutom upplyftande med tanke på att det pågår en fortsatt oroväckande och allmän minskning för fjärilar i Storbritannien.

De insatser som gjorts för att fjärilen ska trivas, exempelvis att återskapa blomrika ängar, har även gynnat många andra arter. Exempelvis backsippa, flikbrunört, tolv orkidéarter, haghumla, majbaggen Meloe rugosus, svävflugan Villa cingulata och åtta rödlistade fjärilar. Däribland gullvivefjäril, som är en av Storbritanniens mest hotade fjärilar och som går under namnet ”Duke of Burgundy”.

Komplicerat liv

Svartfläckig blåvinge är inte helt enkel att hjälpa med tanke på dess komplicerade livscykel. Larven lever först av backtimjan eller mejram i tre veckor. Därefter producerar den en lukt och ett läte som lurar rödmyror (framför allt hedrödmyra) att det är en av deras larver. De bär då med sig fjärilslarven till sin myrstack och lägger den bland sina myrlarver. Fjärilslarven äter myrornas larver under tio månaders tid innan den förpuppas, kläcks och kravlar sig ut ur myrstacken som en fullt utvecklad fjäril.

– Det här projektet visar hur innovativ restaurering av livsmiljöer och evidensbaserad förvaltning kan gynna flera viktiga och sällsynta arter i ett och samma landskap. Vi inser att det fortfarande finns mycket arbete att göra för att förstå de komplexa relationerna mellan växter och insekter för att maximera deras bevarandeframgångar för framtida generationer, och vi har ett fantastiskt team av partners och experter som kan ta nästa steg, säger Simon Ward, ordförande för Royal Entomological Society i Storbritannien.

Svartfläckig blåvinge – ovansidan på vingarna har stora, utdragna fläckar på framvingarna. Foto: Erik Hansson

– Projektets stora framgång är ett bevis på vad ett storskaligt samarbete mellan naturvårdare, forskare och frivilliga kan åstadkomma. Det största arvet är att det visar att vi kan vända nedgången för globalt hotade arter när vi väl har förstår de drivande faktorerna, säger Jeremy Thomas, professor emeritus i ekologi vid University of Oxford, samt ordförande för kommittén för återetablering av svartfläckig blåvinge.

Ljusning även i Sverige

I Sverige blev situationen för svartfläckig blåvinge allvarlig under extremtorkan 2018. Den troddes ha dött ut i Sörmland och har minskat kraftigt på Gotland. Men Lars Pettersson på Svensk Dagfjärilsövervakning berättar att en inventerare lyckats hitta två individer i Sörmland i år – de första som ses i landskapet på flera år. Totalt pågår riktad, systematisk övervakning av arten i Skåne, Öland, Gotland, Västra Götaland, Sörmland, Uppland och det görs även försök att återfinna den i Västmanland.

– Totalt är det ett 50-tal lokaler med svartfläckig blåvinge som vi övervakar årligen inom Biogeografisk uppföljning fjärilar, säger Lars Pettersson. 

Precis som i Storbritannien är tendensen nu någorlunda positiv i Sverige.

– På de flesta ställen verkar det ha vänt uppåt igen efter kraschen som följde efter torkåret 2018. En rolig upptäckt i år är att man i Ystad har hittat en helt otroligt bra lokal som vi kommer att fortsätta följa upp. Utbredningen i Västergötland ser också ut att öka ytmässigt, berättar Lars Pettersson.

LÄS ÄVEN:
Brittisk man riskerar fängelse efter att ha samlat in och dödat sällsynta fjärilar
Efter återintroduktion från Sverige – rekordmånga blåvingar i Storbritannien
Allvarligt läge för Sveriges dagfjärilar
Fortsatt oroväckande minskning för fjärilar i Storbritannien

Källa: Royal Entomological Society