Skogsträdgård – för din och den biologiska mångfaldens skull

Här har delar av gräsmattan omvandlats till skogsträdgård, med växter som äpple, havtorn, bärhäggmispel och hassel. Foto: Philipp Weiss

Att skapa en skogsträdgård handlar inte om att börja odla tulpaner inne i skogen. Tvärtom är det ett sätt att låta skogen inspirera en trädgård med fokus på ätbara växter och att skapa en hög biologisk mångfald. Natursidan har intervjuat Annevi Sjöberg, en av författarna till den prisbelönta boken ”Skogsträdgården”. 

Annevi Sjöberg är utbildad Miljövetare och Miljöingenjör och har även läst statsvetenskap och antropologi. Efter att ha rest i världen och bland annat sett hur lite vild natur som finns kvar i Kenya och hur öriket Kiribati snart kommer slukas av det stigande havet, bestämde hon sig för att hon ville leva ett enklare liv med mindre påverkan på planeten. Hon sökte sig ut på landet, började odla och startade Permakultur Stjärnsund. Det är i Stjärnsund hon nu lever och verkar. Anordnar kurser, håller föredrag och skriver böcker. En av dem heter ”Skogsträdgården” och utsågs till Årets trädgårdsbok 2018.

LÄS ÄVEN: • Gör du insatser för biologisk mångfald i din trädgård – rapportera dem på vår Sverigekarta

– En skogsträdgård är en odlings- och trädgårdsform där man med inspiration från naturens lundar och skogsbryn odlar en stor variation av ätbart i form av fruktträd, nötträd, bärbuskar, klättrande växter och örtartade perenner samtidigt som man lagrar koldioxid och skapar livsmiljöer för humlor, bin och andra vilda vänner, berättar Annevi Sjöberg.

Omslaget till den prisbelönta boken ”Skogsträdgården” som Annevi Sjöberg skrev tillsammans med Phlipp Weiss. Boken innehåller mängder av tips för den som vill skapa en trädgård som ger rikliga skördar och dessutom gynnar många arter.

Det handlar om att inspireras av skogliga ekosystem och att odla mat med växter i olika nivåer som i ett skogsbryn.

– I en skog som får utvecklas fritt samsas och konkurrerar dessutom många olika arter av perenna växter om utrymme och näringsämnen. Detta vill vi också ta till oss i skogsträdgården för att skapa resiliens och bli självförsörjande på en varierad skörd. Perenna växter kräver på sikt mindre arbete än ettåriga grödor och det finns mängder med perenna bladgrönsaker och en del rötter som är goda och nyttiga att använda i matlagning.

LÄS ÄVEN: • Så enkelt gör du insatser för biologisk mångfald i din trädgård

Variation för odlare och arter
Variationen av växter skapar inte bara en grund för biologisk mångfald, det gör också skogsträdgården mindre känslig för om någon växt drabbas av en sjukdom eller om skörden av någon annan anledning uteblir någon säsong. Då finns det ganska säkert något annat att äta. Tanken är också att odlingen ska vara relativt självförsörjande på näring genom att jorden täcks av växtlighet och nedfallna löv. Då behövs inte heller lika mycket ogräsrensning och tillförsel av näring utifrån för att få goda skördar.

Insektshotell i Mångfaldsträdgården i Stjärnsund. Foto: David Roxendal

– En skogsträgård är inte tänkt att helt ersätta ettåriga odlingsland som matkälla men fungerar som ett mycket bra komplement. Man kan också designa in ettåriga trädgårdsland i skogsträdgården, säger Annevi Sjöberg.

Om du jämför en typisk svensk trädgård med en skogsträdgård – vad är de utmärkande skillnaderna?
– En typisk svensk trädgård har en del fruktträd, lite bärbuskar, lite blomrabatter, kanske något ettårigt odlingsland eller pallkragar längst bort i trädgården och en väldig massa gräsmatta som är trevlig att leka på men som måste klippas och som i stort sätt är en öken för biologisk mångfald. I den typiska trädgården har man tidigare bränt upp trädgårdsavfall eller i bästa fall gömt den i ett hörn av trädgården. Numera levereras ofta trädgårdsmaterialet för att bli bioenergi. I en skogsträdgård minskar eller försvinner gräsmattan successivt och ersätts av ett lummigt paradis av nötträd, frukt- och bärträd samt fleråriga grönsaker högt som lågt.

LÄS ÄVEN: • Hårdklippta gräsmattor har ungefär samma biologiska mångfald som betong

Arbetet med att omvandla trädgården sker stegvis, fortsätter Annevi Sjöberg. I början, innan träden och buskarna i skogsträdgården hunnit växa sig höga, kan man med fördel odla ettåriga grönsaker på lämplig plats, samt låta ett mönster av öar i gräsmattan växa sig hög och bjuda humlor, bin och blomflugor på en blombuffé av högväxande örter.

– All kompost som trädgården producerar stannar i trädgården och man kan med fördel sprida ut eller placera grenar och löv som näring till det som man vill ska växa. Materialet bidrar till att det lagras kol i trädgården. Faktum är att om alla trädgårdar i Sverige var av skogsträdgårdskaraktär skulle vi kunna lagra en femtedel av Sveriges utsläpp av koldioxid, säger Annevi Sjöberg.

Annevi Sjöberg. Foto: Philipp Weiss

I takt med att trädgården får mer växtlighet, bildas också matplatser och livsmiljöer för många arter och inom kort flyttar eller besöker mängder av humlor, fjärilar, bin, skalbaggar och andra djur in i trädgården. De hjälper då till att pollinera blommorna och hålla skadedjuren borta så att skördarna blir goda. En damm i skogsträdgården kan bli en vattenkälla till växter, fåglar, insekter, grodor och andra djur.

Kan göra oss självförsörjande
Fördelarna med skogsträdgårdsodling är enligt Annevi Sjöberg att man får en varierad skörd av närproducerade och nyttiga grödor. Även en liten skogsträdgård kan göra oss självförsörjande på nötter, frukt, bär och bladgrönsaker. Samtidigt hjälper vi många andra arter som i sin tur hjälper oss med pollinering och skadedjursbekämpning.

LÄS ÄVEN: • Mindre stress, depression och ångest med fåglar och träd vid hemmet

– Skogsträdgårdsodling är arbetsintensivt i början men gör man det på rätt sätt minskar behovet av insatser allteftersom den växer upp och man kan i större grad luta sig tillbaka och ordagrant skörda frukterna av sitt initiala arbete. Man ska heller inte underskatta den fysiska träning man får när man är ute och jobbar i skogsträdgården och den mentala frid som infinner sig när man spenderar tid i grönskan. Skogsträdgårdsodling är en möjlighet för oss att återkoppla till naturen, förstå hur ekologiska system fungerar och råda bot på en av vår tids folksjukdomar “extinction of experience” där vi är så bortkopplade från naturen att många av oss inte längre ser värdet av att bevara den. Och även om man ser värdet, är det lätt att fel beslut tas för att vi inte ser naturen och lösningarna på dess bevarande i ett system av orsak och verkan.

Är det något särskilt med en skogsträdgård som brukar bli en ögonöppnare för folk?
– Det som många fascineras över är det utbud av nötter, frukter, bär och grönsaker som går att odla i vårt klimat och som de flesta inte visste fanns när de började bli intresserade av skogsträdgårdsodling. För många sker också en insikt efter en tid att det är mindre krävande att inte bry sig om att det är ogräs här och var än att bekämpa dem till varje pris.

Vilka växter är du själv lite extra förtjust i och varför?
– Det finns så många men jag är särskilt förtjust i mullbär. De sorter vi kan odla här i zon IV har en så god sötsyrlig smak och de ger skörd under en väldigt lång period. Mullbärets blad är också väldigt proteinrika och därför bra att använda som bladgrönsak i maten. Unga blad kan man ha direkt i salladen medan äldre blad passar bäst i tillagad mat eller smoothies. Havtorn är en annan favorit med dess stora skördar av syrligt uppiggande och nyttiga orangea bär. En flerårig grönsak som jag äter stor mängder av är svartrotens blad som har samma krispighet och smak som vanlig sallad och som återkommer år efter år bara man låter den stå utan att skörda roten. Jag uppskattar också smakexplosionen i munnen av bitterkrassingens blad.

Erik (4737 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!