Recension av bok om träd ur ett mänskligt perspektiv

Recension av boken ”Rynkor & bark – skogsträd i ett humanistiskt perspektiv” av Linnéa Jägrud.

Omslaget till "Rynkor & bark" av Linnéa Jägtun

Omslaget till ”Rynkor & bark” av Linnéa Jägrud

Idén till den här boken fick Linnéa Jägrud när hon skulle förklara hur en björk är för sin scoutpatrull med tioåringar på ett scoutläger. Hon började beskriva träden utifrån mänskliga egenskaper och märkte att det gick ganska lätt.

Vi kan nog alla komma på att det finns vissa likheter mellan träd och människor. Kanske om hur grenar påminner om fingrar, hur en knotig gammal en kan påminna om en framåtböjd äldre farbror eller hur ett träd med fårig bark kan se ut att ha djupa rynkor.

De flesta av oss hade säkert nöjt oss med att komma på dessa relativt ytliga jämförelser. Linnéa Jägrud tar det flera steg längre. Varenda skogsträd får mänskliga egenskaper och egenheter i hennes bok och hon drar paralleller mellan trädens grundläggande funktioner och hur vi människor fungerar.

När jag började läsa ”Rynkor & bark” steg snabbt en viss oro över att en kul idé snart skulle kännas lite krystad och ansträngd. Hur långsträckta blir metaforerna för att de ska passa in på teorin? Men den fällan undviks skickligt. På några håll är det kanske inte riktigt lika träffsäkra jämförelser, men över lag är det en imponerande genomtänkt bok. Lönnen beskrivs till exempel som ett träd som gärna vill synas genom att tidigare än andra träd ”signalera höstens färgprakt” och oxeln är ”gubbig redan som litet ungträd” – grå och full av bulor och klädd i ett par manchesterbyxor av brun filtlav. Hela kapitlet om granen är en stark text om mångfald och tillväxt, både i skog och samhälle.

Det märks att Linnéa Jägrud samlat på sig ordentligt med material till boken och att hon besitter kunskaper både om träd och människor. Hennes förmåga att tänka lite utanför de vanliga biologiska ramarna märks tydligt och jag kan tänka mig att hennes scoutelever uppskattar det. Hon verkar vara en väldigt bra pedagog.

Recensionen fortsätter under den här filmen där Linnéa Jägrud förklarar om trädens egenskaper:


• Klicka här om du inte ser filmen.

”Rynkor & bark” innehåller mängder av formuleringar i stil med ”om ett ungträd slipper kämpa för varje gnutta ljus, utan istället kan sola sig i lugn och trygg förvissning om tillräckligt med energi, kan det rota sig”. Det är en bok som genomsyras av humanism och positivism utan att för den skull vara naiv. Det moderna skogsbruket som skapar allt mer likformiga skogar får exempelvis en del pikar i texten. Trots att sidorna är fulla av metaforer och kopplingar mellan träd och människor hinner det aldrig bli tjatigt. Boken är lagom lång och kapitlen om de enskilda träden är varierade, korta och koncisa.

Medan många andra naturböcker ska se så påkostade ut som möjligt har ”Rynkor & bark” en helt annan stil. Det finns en gör det själv-anda över hela boken vilket inte är så konstigt när Linnéa Jägrud själv tagit alla bilder och skrivit all text. Det är häftigt och inspirerande, men det finns vissa mindre problem på sina håll. Omslaget är exempelvis svårläst med vit text på ljus ”barkgrund” och boken hade tjänat på om bilderna över lag hade hållit en högre lägstanivå, de brister i kvalitet på sina håll. Det är synd eftersom de flesta är vackra, föreställer fascinerande motiv och är utmärkta illustrationer av det texten beskriver.

”Rynkor & bark” är en perfekt present till folk som gillar träd och som Linnéa Jägrud själv uttrycker det är vårt land ”fullt av trädälskare” som alla verkar kunna svara på frågan ”vilket är din barndoms träd?”. Alla dessa personer kommer troligen uppskatta boken. Den kanske inte ser lika lyxig ut som många andra naturböcker, men ”Rynkor & bark” förtjänar att bli en storsäljare för Noatun förlag.

Betyg: 3 av 5

Transparens: Vi fick ett recensionsexemplar av boken från Noatun förlag.

Erik (4860 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!