Ny bok om mossor i skog, trädgård och slutna system

Mossor i det vilda. Foto (från boken ”Mossa – I skog, trädgård och kruka”): Henrik Bonnevier

I mars kommer boken ”Mossa – I skog, trädgård och kruka” ut i handeln. Bokens författare Ulrica Nordström berättar för Natursidan om inspirationen till boken och hur den förhoppningsvis ska höja mossornas status i Sverige.

– Jag tror att mitt mossintresse har med mitt norrbottniska ursprung att göra. Jag rörde mig ofta i miljöer med mycket mossor när jag var yngre och när jag nu i vuxen ålder längtar hem till Norrbotten söker jag mig till skogen. Där känner jag mig trygg. Kanske är det någon dold nostalgi, men det här är bara min hobbypsykologanalys av mig själv, säger Ulrica Nordström.

Omslaget till boken ”Mossa – I skog, trädgård och kruka” av Ulrica Nordström.

Många av dessa nostalgiska skogspromenader sker i Nackareservatet i södra Stockholm och där rör sig även ofta bokens fotograf Henrik Bonnevier

Även om mossorna funnits med i Ulricas liv sedan barndomen så är det de senaste 5-6 åren som intresset vaknat ordentligt. Vägen till intresset har gått via kärlväxter. När hon inte arbetar som kommunikatör på Stockholms Universitet vid Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier skapar nämligen Ulrica växtkonst under namnet Siccus Stockholm och har även skrivit boken ”Växtterrarier: en handbok” (2016).

– Intresset för växtterrarier kommer nog av min konstanta längtan efter naturen och det växande. När man planterar landskap i glas i stängda system blir det en egen självförsörjande värld där inne. En grön växtvärld som sköter sig själv och förändrar sig på sina egna premisser. De ändras med årstiderna och ibland dyker det upp nya växter och ibland dör de och blir näring till andra växter i systemet. Det är ett fascinerande kretslopp, som man kan ha hemma, berättar Ulrica Nordström.

De här systemen kan leva länge. Ulrica har själv ett som lever efter tre år, men det finns rapporter om system som är över 50 år gamla.

Det var under arbetet med att skapa dessa slutna system för växter, som hon märkte att mossor klarade sig väldigt bra i växtterrarierna och hur fascinerande mossorna var. Inspiration kom även från Japan. Ulrica Norström har rest mycket i landet i öst där de har en helt annan syn på mossor. Japanerna använder dem i växthantverk, skapar miniatyrträdgårdar och har en vördnad inför mossorna, som saknas här hemma.

– Det var en aha-upplevelse. I Japan är mossorna en naturlig del av trädgårdar i både liten och stor skala. Jag hade inte sett det tidigare i Skandinavien. Här är mossorna doldisar som man tar för givet. Förvisso ett naturligt inslag i våra skogar, men de flesta kan inte nämna en enda art mossor.

Mossor i en japansk trädgård. Foto (från boken): Henrik Bonnevier

I Japan mötte hon flera fascinerande personer som jobbar med mossor. Chisato Uchino till exempel – en pensionerad ljussättare som nu gör mosslampor och har ungefär 50 000 följare på Instagram under namnet Mosslight1955. Han säljer inte sina skapelser. Han är bara extremt intresserad av mossor.

Eller Hisako Fujii som levde ett intensivt liv i Tokyo som sönderstressad redaktör. På en mossvandring i en nationalpark för sju år sedan blev hon smått besatt av mossor och bestämde sig för att byta riktning i livet. Sedan dess har hon släppt två bästsäljande böcker om mossor (”Mosses, my dear friends” 2011 och ”A Field Guide to the Mosses of Japan” 2017), ordnar mossguidningar och i efterdyningarna av hennes böcker skapades communityn ”Moss girls”, som fått allt fler unga kvinnor i Japan att intressera sig för mossor.

Intervjuerna och reportageresorna till mossträdgårdar i Japan och USA, tillsammans med Ulricas egna erfarenheter av mossor i det vilda, i trädgårdar och i slutna system bildade grunden till boken ”Mossa – I skog, trädgård och kruka”. Det är som en blandning mellan reportagebok om mossor och en guidebok till hantverket att jobba med mossor i stor eller liten skala.

Ulrica undersökte också varför mossornas status är så låg i Skandinavien i jämförelse med Japan. Här ser många trädgårdsägare enbart mossor som något som ska bekämpas och det finns inte en enda offentlig mossträdgård i Sverige. Samtidigt tillhör mossorna vår kulturhistoria. Innan industrisamhället använde vi flitigt mossor i Sverige. Hus- och väggmossor isolerade våra hus och vitmossor fungerade som förband.

– Boken är som ett manifest för att människor ska upptäcka mossors skönhet och mångfacilitet. Jag har rest runt i Japan och USA och tittat på hur mossor används i trädgårdar på ett naturligt sätt. Här i Skandinavien vill många bara få bort mossorna från sina gräsmattor, men jag vill förändra den synen lite. Jag tycker de kan plockas in som ett existerande element i en trädgård. Har man någon gång fått se en riktig mossträdgård då blir man övertygad om att det är så man vill ha det. Det är magiskt, berättar Ulrica Nordström.

Mossor i slutna system inomhus. Foto (från boken): Henrik Bonnevier

Hur odlar man egentligen mossor?
– Det är inte så himla svårt. Du behöver bara se till att du odlar mossorna på rätt underlag, att de får mycket fukt och sedan ha tålamod. I Japan kan man köpa färdiga mosscocktails eller mossa på rulle, men oftast används torkad mossa som mals ned, blandas med sand och eller öl. Sedan sår man mossblandningen på samma sätt som man sår växter. Det går även att transplantera mossor från naturen, men då måste man vara försiktig och inte skada mossorna. Lagstiftning är ålderdomlig, men man måste ha markägarnas godkännande och det är viktigt att inte ta fridlysta mossor eller alltför stora bestånd.

Om man blir nyfiken – vad ska man börja med?
– Jag rekommenderar att du börjar med att odla i exempelvis en betongkruka som ger utrymme att så. Gå ut och hitta bitar av den mossa du tycker om, förslagsvis någon som växer i närheten och som trivs på marken eller i stadsmiljö. Torka den, gör en mosscocktail och så med filmjölk eller öl i jord som du hittat utomhus. Mossor vill inte ha alltför näringsrik jord. Det är bättre med sandig eller lerig jord. Håll sedan mossan fuktig, sval och ha tålamod.

Den som bor i en stad kan exempelvis skapa en mosshörna i en skuggig del av balkongen. 

Känns det som att mossor är ett växande intresse?
– Jag märkte under arbetet med boken att det finns ett intresse, inte minst från trädgårdsmedia. Kanske har det med tiden vi lever i att göra. Japaner refererar till mossor som det bestående, som skänker tidlös grönska och inte förändras nämnvärt. Svenska trädgårdar uppstår och går i vila med årstiderna, men mossorna är något stabilt och bestående. Kanske har de en rogivande effekt även om de kanske inte alltid charmar vid första anblicken.

Erik (4916 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!