Naturjulkalendern 2021: Emily Stragapede

Naturjulkalendern 2021 presenteras varje dag en naturfotograf några bilder från det gångna året.

Emily Stragapede är en snart examinerad biolog som bor i Göteborg. Hon har alltid älskat havet och intresset för naturen började bland berg, floder och hav i södra Frankrike där hon växte upp. Intresset för naturfotografi började med en groda och en engångskamera och intresset för att skydda den biologiska mångfalden utvecklades 2018 under en volontärresa till Sobwana Bay i Sydafrika där hon fotade hotade arter under ytan.

• Fler av Emilys bilder kan ses på Instagram: @emilystragapede

”Under 2021, har jag framför allt fotat under vattenytan i Skagerrak vid mina två favoritdykställen: Smögen och Grebbestad. Mycket av mina bilder reflekterar den biologiska mångfalden under havet utifrån ett systematiskt perspektiv. Jag har lagt mest fokus på nakensnäckor och nässeldjur. 2021 representerar också mitt första år som debutant inom undervattenfotografering då jag fått en bredare kunskap om kamerans funktioner samt fridykning. Tidigare har jag fotat mycket naturbilder på land, framför allt på insekter och växter utan att gå djupare in på kamerans inställningar. Något nytt för mig under 2021 har också varit efterbehandling av bilderna i Photoshop. Mycket av det jag har lärt mig inom fotografering och fridykning har jag att tacka min sambo för, som har hållit på med det länge och har ett genuint intresse för havet.”

Mjölkträdnuding (Dendrontus lacteus)
Denna art var en av de första nakensnäckorna som jag fotograferade på västkusten. Mjölkträdnuding är en stor nakensnäcka och är därmed lätta att hitta. Jag har framför allt funnit dem under klippor där de lägger sina ägg i ”slingor”. Ibland kan mjölkträdnudingar vara röda/lilla – vilken färg de har beror på vad de äter. Det svenska namnet är lätt att komma ihåg eftersom de faktiskt ser ut att vara grenade som träd och vita som mjölk.
Physophora hydrostatica.
Den här arten tillhör djurklassen hydrozoer eller hydror, som i mina ögon påminner om utomjordingar. Det finns mycket intressant fakta om hydrozoer, till exempel ser denna ut att vara en solitär drivande individ när det egentligen är en flytande koloni. Tentaklerna som gömmer sig under ”kjolen” är utrustade med nässelceller som har till uppgift att fånga byten och försvara sig, vilket också är typiskt för andra nässeldjur så som maneter och koraller. Bilden är tagen under tidig vår i Smögen.
Rödbrun kammnuding (Cuthonella concinna)
Denna bild på nakensnäckan är tagen i Smögen på 1–2 meters djup nära en klippa under våren. Det fascinerande med nakensnäckor är hur deras utseende kan variera mycket både mellan individer av samma art och mellan arter. De är lite som havets pokémons. Nakensnäckor äter andra nässeldjur. Utskotten på deras rygg kallas för cerata där de samlar på nässelceller från deras bytesdjur och använder dessa i sin tur för försvar. Den starka färgen ska signalera till deras predatorer ”hej, jag är giftig, ät inte upp mig!”.
Tångspigg (Spinachia Spinachia) är en fisk som påminner om kantnålar på grund av sin avlånga form. De gömmer sig bland tång eller fintrådiga alger vid grunda områden och är därför relativt lätta att hitta. Denna bild togs under sommaren i Grebbestad men tångspigg har observerats under alla säsonger.
Strandkrabba (Carcinus maenas) är ett kräftdjur. Bilden är tagen i Smögen under ett höstdyk vid ett grunt område. Det jag gillar med strandkrabbor, och för övrigt med de flesta andra kräftdjuren är hur stolta och orädda de kan verka. Det spelar ingen roll hur nära jag kommer med kameran, de kommer stå kvar på samma plats och försvara sig.