Naturjulkalendern 2020: Isabella Chowra

Naturjulkalendern 2020 presenteras varje dag en naturfotograf några bilder från det gångna året.

Isabella Chowra är en 28-årig naturfotograf född och bosatt i Stockholm, som har haft ett brett naturintresse sedan barnsben. Även fotandet har hängt med sedan ung ålder, men växer och utvecklas ständigt och är ett viktigt incitament till att upptäcka mer av naturen. Med sina bilder hoppas hon dela med sig av sitt naturintresse, och brinner särskilt för att genom undervattensfotografering visa den för många dolda världen under vattenytan.

• Fler av Isabella Chowras bilder kan ses på Instagram.

”Året 2020 började för mig rätt annorlunda mot hur resten av året sedan blev, nämligen utomlands. I mellandagarna hade jag tagit tåget till Norge och mötte upp en vän från England som ville uppleva de norska fjället som jag tidigare hade lagt ut bilder från och pratat med honom om. På nyårsdagen var det stormvindar på fjället och det var tungt att klättra upp på fjället och vandra fram i meterdjup snö där den lagt sig i drivor. Över ett krön kom tre kungsörnar seglandes snabbt i vinden precis över oss, och en ripa flög längs en dal i medvind och fick kraschlanda i snön för att få stopp på sin höga fart. Vi hittade en myskoxflock och fick en minnesvärd dag med dem, i vindar som några gånger höll på att blåsa omkull oss och som bar med sig iskristaller som piskade mot oss.  

Myskoxtjur i stormvindar i Dovre-Sunndalsfjella Nationalpark, 1 januari 2020.

Väl tillbaka i Sverige mötte jag ett par arter som hade haft en invasion kring Stockholmstrakten sedan början på vintern, tallbitar födosökte i oxlarna runt husknuten och hökugglor fanns lite här och var, den närmaste höll till några km bort från mitt hem. Att se en art som jag tidigare sett långt in på kalfjället, många dagars vandring från närmaste människa och träd, sitta i en ek i bruset av Stockholmstrafiken kändes lite absurt. Alltid häftigt med arter på hemmaplan, om än inte en fullt lika mäktig upplevelse som när man får möta en “på riktigt” under en långvandring i fjällvärlden.

Hökugglan och månen. Jag såg hökugglan sitta på torrakan i månskenet och hade ingen vidare förhoppning att hinna få ihop kompositionen, sätta skärpan och få någon skarp bild, men hade tur nog att hinna få några bilder innan den ljudlöst försvann.

På tal om ugglor fick jag äran att uppleva många ugglehäckningar under våren och sommaren. Tidigast var en kattugglehäckning i Stockholm där ungarna lämnade boet redan i början på mars. Därefter följde lyckade häckningar av såväl fler kattugglor som pärlugglor, sparvugglor, slagugglor, berguvar och inte mindre än fyra par lappugglor som sammanlagt fick minst 12 ungar som lämnade bona. Extra speciellt var det att få uppleva en lappugglehäckning i Stockholmstrakten, och jag hoppas att de stannar i området framöver.

Pärluggla med matleverans. Området där pärlugglorna häckade utgjordes av blandskog, men det var de stora bokarna med sin spirande grönska som gjorde störst intryck på mig. Jag hade en förhoppning om att fota pärlugglan i just ett bokträd och en kväll i sen skymningstid hörde jag plötsligt hannen ropa från en av de största bokarna.

Våren fortskred och krisen för oss människor som kom att känneteckna 2020 utvecklade sig. Med mindre möjlighet till sociala kontakter blev tiden i naturen desto viktigare och fick ännu större utrymme. Mitt i allt som kändes annorlunda och osäkert kunde jag iallafall hålla fast vid några traditioner. En av dem är att följa amfibierna under deras lekperiod. Först ut var grodorna, och det var bra fart på dem i år till min stora glädje. Därefter följde paddorna och efter att ha hittat en sjö i Stockholm där de lekte kunde jag hoppa i med kameran i undervattenshuset för att ta bilder. Hannarna som inte hade hittat någon hona att hålla fast i reagerade på minsta rörelse och greppade ett hårt tag om både mina fötter (vilket kittlades något enormt), ben, händer och kamera, innan de insåg att deras nyfunna kärlek inte skulle producera rom åt dem och släppte taget. Att jag var i vattnet en dag i april genererade många frågor från förbipasserande, men glädjande nog var folk väldigt nyfikna och intresserade när de fick höra om paddorna.

Sjöns drottning, en hona av vanlig padda, med en hane i amplexus som skymtar på ryggen.

Fjällen hägrade som oftast under sommaren, och det blev ett par resor med min vän Fatima till Jämtland. Våra ursprungliga planer ändrades rejält, först på grund av den enorma mängd snö som låg kvar sent i fjällen och därefter på grund av det höga turisttrycket på en plats vi hade tänkt åka till. Så det var lite nervöst när vi begav oss sökandes efter ett dubbelbeckasinspel, några veckor senare än vi hade tänkt oss. Det var nog i spelets slutskede men även om det inte var fullt så mycket fart på beckasinerna som det kan vara under spelets absoluta topp så bjöd de verkligen på en helt oförglömlig upplevelse. Ljuden från fåglarna, den speciella dansen, ljuset i sommarnatten på fjället och den fantastiska myrullen som blommade helt överdådigt var bara fullkomligt magiskt. Såpass att man till och med stod ut med de bitska myggsvärmarna som förföljde en.

En dubbelbeckasin spelar. Bilden togs strax innan två på natten, och när jag skriver denna text medan novembermörkret ligger tungt klockan fyra på eftermiddagen känns den ljusa tiden och dubbelbeckasinerna verkligen som en avlägsen dröm.

Därefter hade vi tur att stöta på såväl smalnäbbade simsnäppor i en tjärn, spelande fjällripor runt våra tält, fjällrävar med sju ungar och fjällpipare samt fjällabbar med ungar. De svenska fjällen är verkligen fantastiska, och en positiv effekt av det här årets annorlunda förhållanden är att fler tog chansen att upptäcka dem.

Hösten blev för mig desto lugnare med annat än foto som upptog min lediga tid, inte minst då en sedan länge bokad dykresa blev inställd som mycket annat det här året. Bildmässigt blev det ändå många bilder under året, och det har verkligen varit svårt att välja ut favoriter till denna text. Vill ni se mer så kika gärna in på mitt instagramkonto.

Jag önskar er alla en god jul och ett gott avslut på året!”