Gå till innehållet

Naturjulkalendern 2019: Malin Hanning

Naturjulkalender 2019 presenterar varje dag en naturfotograf några bilder från det gångna året.

Malin Hanning har fotograferat mer eller mindre i hela sitt liv och har jobbat professionellt som fotograf under en tid. För tre år sedan gjorde hon en resa till Svalbard som förändrade henne totalt. Där hittade hon sitt rätta element: naturfoto. Intresset eskalerade snabbt.

• Se fler av Malin Hannings bilder på Instagram

“Det här året har varit ett väldigt fint foto-år för mig!

Jag har hunnit med att besöka både Antarktis en gång och Svalbard två gånger. Och nu i slutet på året (november/december) är jag en vecka i nord-Norge och fotograferar valar. Valar har blivit ett av mina favoritdjur. Deras enorma smarthet, storlek och smidighet imponerar på mig och jag känner en samhörighet till dom som jag aldrig känt till något annat djur innan.

Året började med en månads resa, i februari-mars, ner till Antarktis, South Georgia och Falklandsöarna. Jag reste med samma expeditionsfartyg (National Geographic Explorer) som jag reste dit med förra året. På båten är det fullt med naturforskare, biologer och fotografer från National Geographic. Alla med samma intresse; fokus på att bevara, fotografera och dokumentera vår kära jord och dess platser.

Till Svalbard blev det en resa i april där fokus mest var på att besöka vänner där men jag hann med lite fotografering då vi åkte ut med skoter i ett dygn till en hytta och sov över vilket var jättefint att få uppleva. Andra resan dit i år i september var dock med stort fokus på foto med två andra kvinnliga fotografer då vi fotograferade i samarbete med Visit Svalbard.

Resorna till polar-regionerna har gjort att intresset för klimatfrågor ökat och att vi alla har vi ett stort ansvar för dessa områden, vi måste se till att bevara dem, tillsammans! Det är runt polerna som vi ser de största klimatförändringarna och en förståelse för hur allt hänger ihop på denna planet. Jag försöker att samla kunskap, foton och information för att kunna vidarebefordra detta till andra så att kunskap sprids om hur känslig vår planet är och visa hur mycket liv det är på dessa platser som känns så långt bort. Liv som påverkas av allt som vi gör runtomkring oss och som kommer att påverka oss enormt om de en dag försvinner.”

En ung kungspingvin bland en massa vuxna kungspingviner på South Georgia. Detta var en landning på en av mina favoritstränder; St: Andrews Bay. En stor koloni på ca 150 000 pingviner som sträcker ut sig på den 3,2 km långa stranden. Här hade vi gått från ena änden till den andra för att kunna se ut över hela kolonin uppifrån. Jag fokuserade på att hitta några enstaka intressanta individer och jag satt länge och fotade denna fina unga pingvin medan snön föll runtomkring oss.

Vi kom över en stor pod på ca 60-70 späckhuggare i Antarktis. På bilden ser ni några av dem när de var strax under vattenytan. På bilden är det honor med en kalv. Dessa var av sorten “liten” typ B (Gerlache Killer whales). “Gerlache killer whales” har en ganska okänd diet men man har sett dem äta pingviner och de syns ofta runt pingvin-kolonier.

Detta är en av mina favoriter från detta året. Ett kungspinvin-par som står högt upp i bergen då vi gjorde en hike. Bakom kan man skymta ett berg med en glaciär. Jag kom ihåg att jag stod ett tag för att få den bilden jag ville ha och det blev med detta som resultat.

Denna dagen kommer jag att komma ihåg hela livet. 24 september 2019. Jag var med två vänner på svalbard och vi var på väg ut mot pyramiden. En dimmig dag med i princip ingen sikt alls. När vi kommer fram till Nordenskiöldbreen så lättade dimman upp och där stod två björnar och mumsade på en säl de fångat. En mor och en son. Sonen var ganska nyfiken av sig och gick ner på klipporna framför för att kika vilka vi var för några. Här på bilden ser ni sonen. En av de sötaste björnar jag sett. Vi hängde ett tag runt björnarna (på vattnet utanför) och skålade i whisky efteråt för ett lyckat möte. Jag visste redan innan att jag skulle bli moster den här dagen och när jag fick mottagning på mobilen igen så kom det bilder på en liten Aston. Moster och två isbjörnar på samma dag. Hur ska jag kunna glömma det?

Denna bild får symbolisera min kärlek för Svalbard. Hela den här resan såg jag hjärtan i naturen i alla dess former och här har ni ett. En lång hike till Trollstein blev ett riktigt äventyr med räddningsaktioner och diverse annat. Det kom att bli en av de roligaste och mest händelserika dagar jag haft på Svalbard. I slutet av dagen tog jag denna bilden i solnedgångsljus. När jag ser på den själv blir jag varm i kroppen då jag bara har fina minnen från denna resa och denna dag.

Mer att läsa