Morgonstund. Jag hade längtat efter dimman i månader när jag förväntansfull körde ut i gryningen denna morgon i juni. Jag minns min lycka när jag kom runt ett krön och denna syn uppenbarade sig. Korna tittade nyfiket åt mitt håll där jag stod med kameran och nästan hyperventilerade så lycklig jag var att äntligen få uppleva denna magiska stillhet igen som bara en tidig morgon likt denna kan ge mig.
I Natursidan.se:s Naturjulkalender 2018 presenterar varje dag en naturfotograf några bilder från det gångna året.
Louise Nordström Pettersson är en 27-årig naturfotograf från Bjärehalvön, Skåne. I maj tog hon examen från Ålands Folkhögskolan där hon studerade Vildmark & Foto. Sedan dess har hon fortsatt att utveckla sitt företag som fotograf och i månadsskiftet november/december flyttade hon från Skåne upp till Kiruna, Norrbotten.
• Följ hennes äventyr på instagram @naturebylouise, Facebook: Nature by Louise eller på www.naturebylouise.com
“Dimman ligger tät över åkrarna medan solen sakta letar sig upp över horisonten och kastar ett gyllene sken över landskapet. Det är så jag allra helst startar min dag – ute med kameran, på jakt efter det perfekta ljuset och kanske ett och annat oväntat möte med ett djur.
Första halvan av året fotograferade jag mycket eftersom jag gick sista terminen Vildmark & Foto på Ålands Folkhögskola. Det var ett väldigt roligt och lärorikt år där vi gjorde resor runt om i Norden med kamerorna i högsta hugg.
Sedan kom sommaren, som nog de flesta kom att förknippa med värme, torka och vattenbrist. Och brist blev det även på fotograferandet från min sida eftersom det jag älskar att fota allra mest aldrig kom. Dimman lös med sin frånvaro under större delen av sommarhalvåret, vilket gjorde att när den väl smög sig fram uppskattade jag den som jag aldrig gjort förr och lyckades fånga några av de mest magiska ögonblick jag varit med om.
Jag har verkligen lärt mig att ta tillvara på alla tillfällen som ges. Naturen är oförutsägbar, vilket även är tjusningen.
Jag ser verkligen fram emot vad 2019 har att erbjuda och längtar efter att få fortsätta jakten på det magiska ögonblicken i naturen!
God jul och gott nytt magiskt år!”
Stjärnskådning.
För mig har det alltid varit något magiskt med stjärnor, galaxer och universum. Att stå under miljontals stjärnor och bara blicka ut i rymden mot oändligheten gör att jag får perspektiv på livet.
Mården
En av få morgnar då dimman letade sig fram mellan träden i gryningen. Jag körde på min favoritväg på väg mot ställen som jag vet brukar vara vackra i morgonljuset. Jag kunde inte låta bli att stanna här för att ta en bild på den ovanligt raka grusvägen när det plötsligt rörde sig i diket till höger. Plötsligt skuttade en mård fram och stannade på vägen och tittade på mig. Det var ett av mina mest minnesvärda ögonblick när vi stod där i tystnaden och bara tittade innan den snabbt skuttade över på andra sidan vägen och försvann in i skogen.
Tranorna
I våras var jag med utbildningen jag gick till Hornborgasjön för att beskåda trandansen. Det var ett skådespel som jag aldrig sett förut. Jag blev extra förtjust när jag såg att månen långsamt klättrade upp på den rosa himlen samtidigt som ett gäng tranor passerade. Trots att det var närmare 20 000 tranor på ett och samma fält, så utgjorde dessa tre min favoritbild därifrån.
Solstrålar
Hösten brukar bringa med sig mycket dimma. Men tack vare denna otroligt torra sommar så uteblev dimman även på höstkanten. Gissa min lycka när jag i november gav mig ut på förmiddagen och fick se dessa magiska solstrålar strila genom trädkronorna. Har ni inte upplevt detta så måste ni ge er ut när väderförhållandena är rätt. Det finns inget som fyller mig med så mycket energi som detta!
