Gå till innehållet

Medborgarförslag för att skydda unika naturområden

Anders Erixon med några av sina elever. Foto: Privat

Ett sätt att försöka skydda lokala naturområden är med hjälp av så kallade medborgarförslag. I Tyresö i södra Stockholm finns flera exempel på engagemang som både varit framgångsrika och sådana som behövt ta andra vägar för att försöka stoppa exploatering av populära friluftsområden.

Alla som är folkbokförda i en kommun kan lämna in ett så kallat medborgarförslag. Det är som det låter ett förslag från en medborgare om kommunens verksamhet, som kommunen enligt kommunallagen ska behandla. Det kan till exempel gälla skola, omsorg eller parkmiljöer och måste vara ett konkret förslag. Exempelvis att skydda ett visst naturområde.

Botanikern och läraren Anders Erixon i Stockholm har jobbat mycket med medborgarförslag genom åren. Som floraväktare har han bra koll på var det finns skyddsvärd natur i sin hemkommun Tyresö och han har varit inblandad med att skydda flera naturområden. Hans senaste medborgarförslag är väldigt kort och koncist. Det inleds så här:

“Hej! Jag vill föreslå att några unika naturområden får ett bättre skydd:” följt av en uppräkning av sex olika platser med höga naturvärden, meningen “arterna är rapporterade till Artportalen” och en underskrift.

Hur gick du till väga inför det här medborgarförslaget?
– Jag kollade på Lantmäteriets hemsida för att hitta rätt fastighetsbeteckningar. Sen skrev jag ett medborgarförslag som jag skickade till tjänstemän och politiker som vet vem jag är. Med några exempel på känsliga arter i respektive område. Dessutom skrev jag till länsstyrelsen.

Att ha en etablerad kontakt med tjänstemän och politiker underlättar, liksom att det redan upptäckts rödlistade arter eller signalarter i området. I Anders Erixons förslag på nya skyddade områden “rasslar det av fina arter i Artportalen”, som han uttrycker det. Men man måste inte vara artexpert själv – det går att be om hjälp.

Orkidén knärot i Vissvass, Tyresö där Anders Erixon vill ha reservat. Foto: Anders Erixon

– Det är egentligen specialister som ska värdera om det är lämpligt att skydda områdena och det går att kontakta exempelvis lokala naturföreningar eller floraväktare för att få hjälp. De brukar veta mycket mer och kan ge stöttning. Lokala naturskyddsföreningskretsar har också ofta koll på vilka partier som är engagerade lokalt. Jag har valt ut extremt artrika och unika platser som borde gå att rädda. Det får inte vara helt orealistiskt, säger han.

Exempel på när det inte går

Men det är långt ifrån alltid ett medborgarförslag ger effekt. Det innebär dock inte att hoppet är ute för området. Det är Amaryllisparken i Tyresö ett bra exempel på. Kommunen bedömde inte att parken hade “något specifikt naturvärde som ska bevaras”, men den naturvärdesinventering som beställdes och utfördes visade sig vara väldigt bristfällig. Tyresö Naturskyddsförening och nätverket Tillsammans för Amaryllisparken kunde peka på en anmärkningsvärd lång rad brister. Bland annat har inte parken inventerats på svampar, fladdermöss, mossor och lavar och dessutom utfördes inventeringen i mars när det knappast varit möjligt att se alla möjliga naturvärden. Det gäller med andra ord att vara aktiv som kommuninvånare om man vill undvika att fina naturområden exploateras.

Amarylissparken är en ungefär två hektar stor naturpark som är en naturlig grön ridå mot en hårt trafikerad väg. Den ger en naturlig avgränsning och en grön korridor för områdets arter. Foto: Denise Persson

Amaryllisparken är ett relativt litet område med bland annat en del gamla granar och tallar, växten pyrola, nordfladdermus och en av få vilda gråalar på Södertörn, som dessutom är ungefär 100 år gammal. Men parken har också annat av värde – det är ett populärt grönområde hos kommuninvånarna.

Denise Persson jobbar med nätverket Tillsammans för Amaryllisparken för att skapa uppmärksamhet om exploateringen och mobilisera de boende i området. Det gör hon delvis politiskt, men även genom att sprida fakta kring både arter som finns i parken och hur området bör rustas inför framtida klimatförändringar på ett bra sätt, utan att kompromissa med den natur som finns på platsen. Hon skriver också insändare, sköter sociala medier och har dialog med föreningarna som stöttar kampen.

Protester mot byggplanerna i Amaryllisparken. Foto: Denise Persson

Hur har ni jobbat mot politiker?
– Vi har först tagit reda på vilka partier som står bakom förslaget och sedan kontaktat oppositionen. Därefter har vi haft dialog med båda parter. Det har varit svårt att hålla dialogen med de politiker som styr i Tyresö då de inte har velat medverka till det mötet vi bjöd in samtliga partier till. Styrande partier (L, S och MP) har valt att inte svara på våra mejl, det har varit svårt att diskutera förslaget med dem. Jag upplever att kontakten har varit god med oppositionen under hela tiden, berättar Denise.

Har du några tips till andra som kämpar för att rädda ett naturområde i sin närhet?
– Min absolut starkaste uppmaning till dig som vill värna om ditt närområde/grönområde är att omedelbart sätta igång och leta rödlistade djur och hitta viktiga arter. Börja innan du ens har hört talas om någon exploatering – det är det absolut viktigaste du kan göra för ditt område och det kan vara det enda som egentligen kan hjälpa. Personligen så upplever jag en sorg över att jag inte hade kunskap om det innan, det hade verkligen kunnat göra skillnad. I vårt fall så är marken omnämnd som “park” i den gamla detaljplanen som finns – det har i ärlighetens namn inte funnits i någon av de boendes huvuden att en parkmark skulle kunna skövlas i modern tid, då all forskning pekar på vikten av att ha ett grönområde i närheten av bostaden, samt att parken alltid har utnyttjats av både barn och pensionärer för fritidsaktiviteter.

Denise tipsar också om att regelbundet gå in och läsa på kommunens hemsida och följa det politiska läget och planer.

– Det är minst lika viktigt – så att du inte blir lika överrumplade som vi blev.

Tips på hur du jobbar med medborgarförslag

Naturskyddsföreningen har tagit fram en guide till medborgarförslag där de bland annat tipsar om att skriva på ett konstruktivt, uppmuntrande och peppigt sätt i en vänlig ton. Det hjälper också om förslaget ligger i linje med vad politiker redan jobbar mot, till exempel ett mål för biologisk mångfald eller hållbarhet. Försök också att få många med dig på ditt förslag och att skapa uppmärksamhet kring det. Det kan också hjälpa att hitta sympatisörer för ditt förslag, både hos politiker och tjänstemän så att du kan få hjälp med att utforma ett förslag som har en rimlig chans att godkännas.

En hel del tips finns även i Natursidans guide till att engagera sig för att rädda miljön – inte minst att försöka skapa uppmärksamhet genom exempelvis debattartiklar och insändare.

Tips på hur du använder Artportalen för att hitta arter i ett visst område

Förutom att kontakta lokala naturföreningar så kan du också själv leta upp området i Artportalen.se för att se vilka arter som redan rapporterats in på platsen. Det finns mängder av sätt att söka i systemet, men det enklaste är troligen följande: Välj “sök”, “sök fynd” och “rödlistekategori alla rödlistade”. Ange därefter lämplig period (exempelvis 2000-2021 eller ännu längre tillbaka i tiden om det kan ha inventerats på 1900-talet).

Den viktigaste delen av sökningen är att välja “sök med karta/yta”, markera sedan rätt område med och klicka på “presentera fynd” och välj exempelvis artlista för att få en översikt eller prickkarta för att se detaljer. Om det inte finns några arter inlagda i Artportalen gäller det att inventera området för att se om det finns några naturvärden.

Markera det aktuella området i Artportalen.se och välj exempelvis att se alla rödlistade arter som hittats där från 1950 och framåt.

Du hittar även tips om hur du lär dig använda Artportalen här.

Läs även:
• Från medborgarförslag till park för biologisk mångfald
• Natursidans guide till att engagera sig för att rädda miljön

Mer att läsa