Människan ligger bakom 96 procent av alla utrotade däggdjur

Sifakan är en av de akut hotade arterna som riskerar att utrotas i framtiden. Foto: I, Mariusba, CC BY-SA 3.0

Under de senaste 126 000 åren har mänskligheten orsakat 96 procent av alla utdöda däggdjursarter och det går allt snabbare. Idag är takten 1600 gånger högre än de naturliga nivåerna.

Det visar en ny forskningsstudie som publicerats i Science Advances. Forskarna bakom studien kommer också fram till att klimatet under de här drygt 100 000 åren aldrig varit en betydande faktor för däggdjursutrotningar – inte ens den senaste istiden.

– Däremot utgör nuvarande klimatförändringar, i kombination med bland annat tjuvjakt och andra människorelaterade aktiviteter, ett stort hot mot många arter, säger Daniele Silvestro, en av forskarna bakom studien.

Klimatkrisen och vår all större påverkan på naturen gör också att forskarnas datorsimuleringar förutspår att utrotningstakten kan öka till 30 000 gånger högre än normalt till år 2100. Det motsvarar alltså en 20 gånger högre takt än i dagsläget.

Tobias Andermann vid Göteborgs Centrum för Globala Biodiversitetsstudier på Göteborgs universitet har lett studien tillsammans med ett forskarlag från Sverige, Schweiz och Storbritannien. Han berättar att utdöendet inte skett i en konstant, jämn takt genom historien.
– Istället kan man se bevis för kraftiga ökningar av utdöenden över olika kontinenter vid samma tid som människan först satte sin fot där. Och på senare tid har mängden utdöenden orsakade av människan ökat igen, denna gång på global skala.

Bekräftar tidigare studie
En studie som publicerades i början av sommaren gick igenom hur det går för 29 400 landlevande ryggradsdjur. Även det forskarteamet kom fram till att framtiden ser allt mörkare ut för världens djur. Över 500 arter är i dagsläget på gränsen till att utrotas och kan vara förlorade inom de närmaste 20 åren.

För att vända den negativa trenden och rädda ”hundratals om inte tusentals arter från utrotning” behövs mer riktade och effektiva strategier för bevarande, menar forskarna bakom den nya studien.

– Men för att uppnå detta måste vi öka vår kollektiva kunskap om den växande biodiversitetskrisen och vidta åtgärder för att bekämpa denna globala kris. Vi har ont om tid. För varje förlorad art, förlorar vi för alltid en unik del av jordens naturhistoria, säger Tobias Andermann.

LÄS ÄVEN:
Ny studie: Massutrotningen går allt snabbare
IUCN: Det är bråttom att stoppa massutrotningen av arter
Krönika: IPBES-rapporten borde vara försäkring mot miljöbudgetslakt
• Ny sammanfattning av insektsdöden – varannan insekt borta sedan 1970

Källor: Göteborgs universitet och Science Advances