Knärotsafari för att uppmärksamma “orimligt artskydd”
KD-politiker anser att artskyddet är orimligt och vill försöka påverka politiker. Detta i en kommun där enbart två promille av naturen är skyddad. Naturföreningar är kritiska mot beskrivningen och visar istället på hur illa ställt det är med arterna i naturen och visar upp andra möjligheter för skogen.
Orkidén knärot är starkt kopplad till äldre skog och indikerar därför skyddsvärd skog.
Carl-Wiktor Svensson, regionråd i Kalmar län (KD) och ledamot i Sveriges Miljömålsberedning, arrangerar på fredag 31 maj en “knärotssafari” och ett “samtal om skogens framtid”. I inbjudan skriver han om hur antalet registrerade fynd av knärot ökat med 1 200 procent jämfört med innan år 2020.
– Varje fall av dessa artfynd innebär en enorm byråkrati, och inte sällan tvingas markägare till domstol för att få någon ersättning. Samtidigt som följderna av nuvarande artskydd är orimliga så vittnar kommittédirektiven till Miljömålsberedningen att ännu större inskränkningar väntas när EU:s skogslagstiftning ska implementeras. Just nu diskuteras hur 30% av all mark ska skyddas, varav minst 10% genom statlig inlösen. Det här är i vår mening en helt ohållbar och rättsosäker situation som inte bara försätter enskilda i en prekär situation utan också hotar den lokala förvaltarskapstanken och det nationella generationsmålet, skriver Carl-Wiktor Svensson.
Enligt svensk lag ska en markägare ha kännedom om de naturvärden som finns på den egna fastigheten. Därför borde inte den ideella naturvårdens engagemang avfärdas som ett hot, utan snarare välkomnas som en tillgång
Naturföreningar kommer närvara på safarin
Inbjudna till safarin och samtalet är miljömålsberedningens ordförande Lars Tysklind (L), Göran Örlander (Skogsutredningen), länsstyrelsen, politiker och “bransch- och intresseorganisationer samt skogsägare”. Det var först inte tänkt att några naturföreningar skulle medverka, men Per Jiborn, skogsansvarig på Naturskyddsföreningen i Kalmar län, berättar att han och Daniel Bengtsson från Birdlife Sverige nu blivit inbjudna.
– Vi kommer att närvara, lyssna och framföra våra synpunkter, förklarar Per Jiborn.
“Orimligt artskydd” i kommun med två promille skydd?
Han ligger även bakom en rapport om läget för naturen i östra Småland, som visar att det är ett av de sämst skyddade områdena i hela Sverige. Vimmerby kommun, där knärotsvandringen ska ske, har bara två promille(!) skyddad natur.
Under tisdagen skickade också Naturskyddsföreningen i Kalmar län, tillsammans med Östra Smålands Ornitologiska Förening, Birdlife Sverige och Naturskyddsföreningen riks ett öppet brev till miljömålsberedningens ordförande Lars Tysklind (L). Där bemöter de Carl-Wiktor Svenssons inbjudan. Bland annat genom att summera hur lite skog som är skyddad i östra Småland och att avverkningstakten är så hög i Småland att förrådet av växande skog inte ökat på 30 år. Dessutom är 38 arter klassade som regionalt utdöda, däribland mellanspett, vitryggig hackspett och större ekbock. De har helt enkelt inte överlevt i det småländska landskapet.
“Naturvärden borde ses som en tillgång”
I det öppna brevet bemöts även skogsavverkningslobbyisternas försök att framställa knärot som en vanlig dussinart som stoppar all avverkning:
– Vi förstår att arter som är fridlysta, rödlistade eller signalerar höga naturvärden kan ställa till besvär för skogsägare. Men enligt svensk lag ska en markägare ha kännedom om de naturvärden som finns på den egna fastigheten. Därför borde inte den ideella naturvårdens engagemang avfärdas som ett hot, utan snarare välkomnas som en tillgång, skriver de.
Istället för att enbart se skogen som något som ska avverkas så fort det är möjligt och tillåtet, så skulle skogens andra nyttor kunna premieras av regering och riksdag. Nyttor för folkhälsa, inlagring av kol, biologisk mångfald och som besöksnäring. Vad händer om tio procent av de nästan en halv miljon besökare, som varje år besöker Astrid Lindgrens Värld, stannar i östra Småland ännu en dag för att uppleva naturen?
– Valet mellan ännu fler kalhyggen i Vimmerby och en genomtänkt satsning på naturskydd och besöksnäring borde inte vara svårt. Det sistnämnda alternativet, som vi förespråkar, kommer att skapa fler lokala jobb, större intäkter och bidra avsevärt mer till en levande landsbygd. Som en viktig bonus ökar möjligheten att värna den biologiska mångfalden rejält, avslutar föreningarna sitt öppna brev.
