Kalavverkning stryper energi för svampar

Planterat kalhygge i norra Sverige. Foto: Kerstin Varenius

Mykorrhizasvampar är inte bara viktiga för att förse träden med näring, de lagrar också stora mängder koldioxid. I en ny avhandling från SLU visas att energin för dessa svampar stryps vid kalavverkning och att det kan ta 50 år innan artsammansättningen återhämtat sig.

Mykorrhizasvampar lever i symbios med träd och är beroende av trädrötter. Vid kalavverkningar måste dessa svampar därför återetablera sig och det kan ta tid. Efter 50 år har bara 13 av 20 svampar som är vanliga i naturskogar hittats i före detta kalhyggen.

LÄS ÄVEN: • Svampars mykorrhiza lagrar koldioxid och hjälper skogen med näring

Det har Kerstin Varenius kommit fram till i sitt doktorsarbete. De har även upptäckt att det bara är ett fåtal svampar som gynnas av att det lämnas enstaka träd på ett kalhygge. För att få bra effekt på svamparna krävs det att det lämnas intakta skogspartier snarare än ”livbåtar” i form av utspridda träd på ett hygge.

Svampar är viktiga för skogar och för oss människor. De kan ätas och ge oss fina naturupplevelser men också bidra till att göra marken mer bördig, lagra kol, förebygga erosion och reglera stress och sjukdom hos växter.

LÄS ÄVEN: • Kalhyggesfritt bäst för ekonomin, människa och miljö, enligt seminarium om skogsbruk

– Man har länge trott att svampsamhällen är tåliga och gör samma saker även om artsammansättningen förändras, eftersom det finns så många svamparter. Förmodligen är det inte så utan olika konstellationer av svampar gör olika saker. Med bättre kunskap kan vi anpassa hur vi brukar skogen och bättre ta tillvara svamparnas tjänster, säger Kerstin Varenius i ett pressmeddekande.

Källa: SLU