Johan Hammar – Årets naturfotograf vill inspirera oss under ytan

Johan Hammar spenderar mycket tid i vattnet. Foto: Johan Hammar

Johan Hammar har gjort en stor insats för att uppmärksamma sötvatten de senaste åren. 2018 släpptes hans hyllade bok ”Sötvatten – en värld av liv” och sedan dess har han hållit åtskilliga inspirerande och inlevelsefulla föredrag om sin kärlek till vatten.

– Min farmor och farfar hade ett lantställe vid Mälaren och jag spenderade somrarna vid strandkanten med att fiska och snorkla, minns Johan Hammar när han ombeds förklara hur det kommer sig att han ägnat en så stor del av sitt vuxna liv åt livet i vatten.

I sin barndom låg han ofta med cyklop och snorkel på en flotte och fascinerades av livet under ytan. Han minns särskilt ett tillfälle när han fick se två gäddor som stod stilla precis under vattenytan. Intresset för naturvårdsfrågor väcktes via fiskandet när Johan såg hur småskalig vattenkraft försämrade möjligheterna för lekande fiskar i vattendragen. Även ett starkt fågelintresse bidrog till insikter om hur mycket det kan gynna naturen att återskapa våtmarker.

Johan Hammar håller föredrag om sötvatten. Foto: Erik Hansson

Idag är Johan Hammar utbildad sötvattenbiolog och en erkänd naturfotograf som utsågs till Årets naturfotograf våren 2019. Året innan släpptes hans uppmärksammade och hyllade bok ”Sötvatten – en värld av liv” och sedan dess har han varit ute på en landsomfattande föreläsningsturné baserad på boken. På dessa möter han många människor som känner en koppling till vatten.

– Svenskar i allmänhet vet att vi har mycket vatten i landet och att vi är beroende av vattentillgången. Vi har också alla en stark känsla för vattendrag och ljudet av vatten. Samtidigt har antagligen fler svenskar snorklat vid korallrev än tittat ner under ytan i våra egna vattendrag.

I sina föreläsningar och i boken försöker Johan Hammar fascinera med berättelser om arterna som lever i eller vid vatten, men han tar också upp hur vi påverkar dessa miljöer. Alla har nämligen påverkats, det finns inga urvattendrag kvar i Sverige. Samtidigt vill han inte måla upp en negativ bild utan fokuserar snarare på vilka möjligheter vi har att återskapa och återställa miljöer. Det går dessutom både snabbt och ger stor positiv effekt.

– Tidigare påverkade vi vattnen av nödvändighet. Vi dikade ut för att få mer mark och skapade dammar för att driva sågar eller kvarnar. Vi behövde det då och hade inte kunskapen om hur det påverkar. Nu har vi kunskap och vi har andra behov. Dammen hindrar fiskar och småskalig vattenkraft producerar nästan ingen el.

Istället kan vi återskapa våtmarker som fungerar som en tvättsvamp där vattnet sipprar ut långsamt när det är torka, fyller på grundvattennivåerna och gynnar biologisk mångfald.

– Det är så lätt att känna att inget händer i miljöfrågan. Det behöver verkligen gå fortare, men om vi tittar tillbaka lite så har det hänt rätt mycket på 50 år med exempelvis våra vatten. Vi kan hämta kraft i miljöförbättringarna för att klara morgondagens utmaningar. Det går att komma till rätta med dem, säger Johan Hammar.

Det finns många exempel på att livet återvänt när det gäller vattendrag. Återskapade våtmarker eller borttagna vandringshinder leder till kraftiga ökningar av fiskbestånd och på 80-talet var lövgrodan nästan utrotad – nu finns det tiotusentals tack vare en satsning på deras livsmiljöer. Även öringen har gjort en stark comeback i hela landet tack vare att vattenkvaliteten förbättrats.

Att ta med de här positiva exemplen samtidigt som problemen inte ignoreras är ett bra sätt att få folk engagerade i våra vattendrag menar Johan. Det märks att det når fram och att lyssnare bryr sig.

Särskilt kul tycker han att det är att berätta om vattendrag för barn och Johan Hammar har även skrivit boken ”50 sätt att upptäcka naturen med barn” där vatten har en naturlig plats.
– De är oerhört tacksamma att berätta för och inspirera. Med berättelser om insekter, grodor eller musslor så blir barnen nyfikna och vill dela med sig och berätta om egna upplevelser. Det blir mer av en dialog.

Johan berättar om en utomhusutställning i Hyllie vattenpark i ett urbant område i Malmö där han höll en föreläsning. I vattenparken finns även en liten damm.
– Det var så himla häftigt att visa bilderna och kunna göra kopplingen att även den oansenliga dammen kryllar av liv. Här kopplades det teoretiska ihop med praktiska.

En annan metod som han märkt fungerar utmärkt är att filma i 360 grader och låta folk uppleva livet under vattenytan med Virtual Reality-glasögon.
– Det kan vara en utmaning att sitta still och lyssna på någon som babblar, men att se det live är väldigt tacksamt. Jag filmade en sekvens där en fisk simmar förbi och slår med stjärten mot kameran. Det var barn som tittade i VR-glasögonen som skrek ”wow!” och blev väldigt uppspelta, berättar Johan Hammar.

Nästan som att ligga på en brygga med snorkel och cyklop och titta på livet under ytan.

Den här artikeln har tidigare publicerats i Naturvägledaren 1:2019 och på Centrum för naturväglednings hemsida.