Guide till världens hajar – ny bok av svensk hajforskare

Vithaj. Foto: Gaspare Schillaci 

En ny bok om världens hajar har släppts. Natursidan har intervjuat författaren, den svenska hajexperten David Bernvi. 

David Bernvi har varit intresserad av hajar sedan han var 5-6 år. Hans mormor brukade läsa högt ur faktaböcker och tillsammans besökte de också Göteborgs Naturhistoriska Museum. På lågstadiet började han hålla föredrag om hajar, valar och dinosaurier i sin egen och andras klasser.

– Sammanfattningsvis lärde jag mig mycket och fick bra feedback från omgivningen och det var därför intresset startades.

David Bernvi dissekerar en vithaj på KwaZulu-Natal Sharks Board.

Idag är David Bernvi marinbiolog, forskar på vithajens anatomi, har beskrivit fyra djurarter som tidigare var okända för vetenskapen och har dessutom skrivit böckerna ”Världens hajar del 1”, ”Världens hajar del 2” och ”Vithajen Carchardon carcharias”. Nu är han aktuell med ännu en bok – ”Guide till världens hajar”.

Vad är det som gör dig så fascinerad av dem?
– Hajar är en uråldrig grupp av vertebrater och påminner oss därför om en tid långt innan däggdjuren kom till. De uppvisar många spännande evolutionära egenskaper som saknas hos andra nu levande ryggradsdjur. De utgör också en liten grupp fiskar i många underliga former som kan vara farliga för oss och de påminner på sätt och vis om dinosaurier. Det häftiga är att de fortfarande finns kvar!

Omslaget till boken ”Guide till Världens hajar” av David Bernvi. Foto: Vithaj. Foto: Gaspare Schillaci 

Tre saker som David Bernvi tycker alla borde veta om hajar:
• De flesta hajar är harmlösa.
• Hajar behöver skyddas mot överfiske och hajfenfiske.
• Vithajen kommer inte till Sverige på grund av klimatförändringarna.

Hajar i kris
Det går inte bra för världens hajar. Varje år fiskas det 100 miljoner hajar för sina fenor, tänder och sitt kötts skull. Det är ett hårt slag mot arter som i många fall inte blir könsmogna förrän efter flera år. I dagsläget är var fjärde haj rödlistad av IUCN eftersom deras populationer antingen minskar eller är oroväckande små. David Bernvi menar att för att vända trenden behöver flera saker göras. Informationskampanjer behövs till exempel i Asien och Kina för att minska 
konsumtionen av hajfenor.

– Fisket av hajar och rockor borde också stoppas där det går och annars regleras. Det behövs också grundforskning på hajar och rockor för att vi ska veta hur mycket som finns kvar av dem och vilka vi riskerar att förlora, berättar han.

Guide till 325 av världens hajar
Även om hoten mot hajarna nämns i ”Guide till världens hajar” och det finns grundläggande information om vad som definierar en haj så är boken framför allt en guide till 325 av världens 534 hajarter. Utseende, utbredning, föda, livssätt och annan fakta presenteras kortfattat i löpande text.

Läsaren bjuds också på en intressant genomgång av hajarnas olika sinnen och hur väl anpassade de är för att hitta byten i haven. Till texterna har David Bernvi själv tecknat av hajarna och flera av fotografierna har han tagit under sitt arbete på KwaZulu-Natal Sharks Board i Sydafrika. Det är inte en bok för dig som är ute efter en lättläst hajbok med häftiga bilder – sådana hajböcker finns det redan en uppsjö av. Här får texten och faktan vara i centrum och sammantaget är det ett imponerande arbete av David Bernvi.

Uppslag ur boken med David Bernvis illustrationer.

– Många av hajarterna finns det få eller inga bilder på. Det här är ingen ”coffee table book” utan en bok ämnad att sprida fakta till de som söker fakta om hajar. Istället för att köpa in vackra bilder på vanliga arter har jag lagt krut på att ge en fördjupad bild av alla hajar. Boken kanske inte är så kommersiell som andra hajböcker men kvalitén på innehållet är bättre än om man köper en översatt bok från ett stort förlag.

Varför kändes det viktigt att ge ut en bok om världens hajar?
– Jag vill att de som är intresserade av hajar ska få möjlighet art låta intresset växa. Jag tror att en svensk bok om hajar av en svensk hajforskare kan hjälpa till med detta. I framtiden vill jag att fler ska vilja forska på våra svenska hajar.

Att göra en heltäckande bok om hajar är inte det enklaste. Det upptäcks nämligen ungefär tio nya arter om året och många av världens hajar är bara kända från enstaka exemplar. Så sent som 2004 upptäcktes till exempel den antarktiska håkäringen, som är en av världens största rovfiskar med sina 6 meter.

Är det något du önskar hade kunnat vara med i boken?
– Jag skulle velat ha med de cirka 100 arter som jag valde att inte ta med. Dessa finns det så lite information om att det är svårt att säga något om dem. Vi får se vad vi kan göra åt det i framtiden.

Erik (4800 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!