Gränser för en trygg planet har passerats
Forskare på Stockholm Resilience Centre har utvecklat sitt koncept med planetära gränser till att också ta hänsyn till rättviseaspekter. Deras resultat visar att i stort sett alla gränser för en säker och rättvis framtid redan passerats.
Algblomning i Östersjön.
Ett 50-tal forskare har jobbat med rapporten som bedömer hur stabil vår planets livsmiljö är utifrån fem jordsystemgränser: klimat, biologisk mångfald, sötvatten, näringscykler och luftföroreningar. För dessa fastställdes både säkra gränser, som säkerställer stabila och motståndskraftiga förhållanden på jorden, och rättvisa gränser, som minimerar människors exponering för betydande skador.
– Den nya forskningen anger säkra och rättvisa gränser för fem kritiska områden som är avgörande för både samhället och naturen. Vår forskning undersöker också vad som behövs för att minimera att människor drabbas av betydande skador till följd av förändringar i jordsystemet, till exempel förlust av biologisk mångfald och minskad tillgång till sötvatten, säger Steven Lade, huvudförfattare och forskare på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
När det gäller klimatförändringar anser forskarna att planeten är relativt stabil upp till en temperaturökning på 1,5 grader. När det passerats, vilket beräknas ske redan 2029, ökar risken för oåterkalleliga tröskeleffekter och en osäker framtid. Men redan vid 1,0 graders ökning anses den rättvisa gränsen ha nåtts eftersom delar av världen drabbas hårt. I dagsläget är temperaturökning 1,2 grader. Den rättvisa gränsen har passerats, medan vi har några år kvar innan även den säkra passerats.
Värre ser det ut för alla de andra fyra systemen. För luftpartikelföroreningar har båda gränserna passerats på många håll i världen. Kväve och fosfor från framför allt jordbruket har nått sådana nivåer att det orsakar skador genom övergödning i form av kollaps för fiskpopulationer, giftiga föreningar som frigörs vid algblomning och hälsoeffekter av luftföroreningar från ammoniakderiverade aerosoler.
De nya jordsystemgränserna. De svarta prickarna visar var vi befinner oss idag, de gröna ytorna är både säkra och rättvisa. För luftföroreningar (Aerosols pollutants) är delar av världen varken säkra eller rättvisa.
Fler intakta naturliga ekosystem behövs
Även gränserna för sötvatten och biologisk mångfald har passerats. För det sistnämnda räknade forskarna med två mått:
(1) Ytan av i stort sett intakta naturliga ekosystem
(2) Hur väl ekosystemen upprätthåller ekologiska funktioner så som pollinering, bekämpning av skadedjur och sjukdomar, reglering av vattenkvalitet, markskydd, begränsning av naturkatastrofer och rekreation.
– Att bevara områden med i stort sett intakta naturliga ekosystem är nödvändigt för att säkra de jordsystemfunktioner som alla människor, andra arter och jordsystemets stabilitet är beroende av, inklusive kollagringlager och kolflöden, vatten och näringsämnen och för att stoppa utrotningen av arter, skriver forskarna i studien, som publicerats i Nature.
I dagsläget har ungefär två tredjedelar av den människodominerade landytan, vilket utgör ungefär 40 procent av den totala landytan, otillräckliga ekologiska funktioner. Stora områden visar dessutom symptom på förlust av resiliens, det vill säga en långsiktig förmåga att hantera förändringar. För att återfå den förmågan skulle naturområden behöva återskapas.
– Vi har identifierat att minst 20-25 procent av varje kvadratkilometer i modifierad mark måste bestå av olika seminaturliga livsmiljöer med inhemska arter för att stödja försörjningen av flera lokala ekosystemtjänster. Den exakta mängd och kvalitet som krävs varierar beroende på landskapstyp, klimat och topografi. Mängden kan variera upp till 50 procent i vissa landskap som är sårbara för naturrisker, såsom branta sluttningar eller mycket eroderbara jordar, skriver forskarna.
Johan Rockström, en av tre ordförande för Earth Commission och professor på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, summerar rapporten så här:
– Våra resultat är oroande för att flertalet gränser, på global och lokal nivå, redan har överskridits. Om inte en snabb omställning sker riskerar vi med stor sannolikhet att passera oåterkalleliga tippningspunkter med omfattande och vitt spridda effekter på människors välbefinnande i hela världen. Att undvika det scenariot är avgörande om vi vill säkra en trygg och rättvis framtid för nuvarande och framtida generationer.
Läs även
• Rapport: Planeten är i betydligt sämre skick än de flesta tror
• Livets bibliotek brinner – få nyhetsartiklar om förlusten av biologisk mångfald
• Rekordvarm jord har passerat 4 av 9 hållbara gränser
Källa: Stockholm Resilience Centre
