Fåglar kan vara källkritiska

Rödbröstad nötväcka. Foto: Andy Reago & Chrissy McClarrenRed-breasted Nuthatch, CC BY 2.0, Link

Fåglar kommunicerar ofta med varandra både inom en art och mellan olika arter. Nu visar ny forskning att nötväckor väger in trovärdigheten hos källan till informationen innan de avgör hur den skickas vidare.

Studien, som nyligen publicerats i Nature, har genomförts under flera årtionden vid University of Montana. Forskarna har undersökt de sociala nätverken mellan fåglar genom att lyssna på hur rödbröstade nötväckor, en nära släkting till nötväckorna i Sverige, kommunicerar och hur de lyssnar på information från arten amerikansk talltita. en nära släkting till talltitan.

Fåglar har många olika läten. Förutom en sång, som handlar mycket om uppvisning och revirmarkering, så har till exempel amerikansk talltita ungefär 50 olika läten med olika betydelser. Deras varningsläten varierar till exempel beroende på hotet och kan betyda ”orm på marken”, ”flygande hök” eller ”sittande hök”. Varningslätet ger på så vis information om hur akut ett hot är. Dessa varningsläten är inte avgränsade till en viss art. ”Alla lyssnar på alla i skogen”, som en av forskarna uttrycker det.

Eftersom informationen sprids mellan olika arter går budskapet om till exempel en jagande hök snabbt fram i skogen. Hastigheter på fåglarnas varningsläten har uppmätts till 150 kilometer i timmen vilket ofta är snabbare än vad rovfåglarna flyger och är därmed ett effektivt skydd.

Även budskapet om att en uggla sitter gömd i ett träd kan sprida sig snabbt så att det inom kort är gott om fåglar runt den som varnar och försöker mobba ugglan till att flyga därifrån.

Med hjälp av mängder av högtalare i en skog kunde forskarna följa hur varningsläten spreds, både mellan rödbröstade nötväckor, men också mellan nötväckor och amerikansk talltitor. De valde att fokusera på fyra olika läten: talltitornas varningsläten för virginiauv och sparvuggla, samt de båda ugglornas egna läten. Talltitorna bedömer att sparvugglan är ett större hot eftersom den är mindre och har lättare för att ta sig fram i skogen. Ljuden som spelades upp varierade alltså beroende på vilket hotet var, men också om informationen kom från talltitor eller var en förstahandskälla.

Forskarna fann att nötväckorna skickade vidare talltitornas två olika varningsläten som en generisk varning. Ungefär som att de säger ”det finns ett hot, men informationen kommer från talltitorna”. Om varningen däremot kom från en förstahandskälla som upplevde hotet så varierade nötväckorna också informationen i varningslätet beroende på om det var ett stort eller litet hot. Forskarna menar att det tyder på att nötväckorna sållar informationen och inte sprider vidare vad de anser vara osäkra uppgifter.

– På ett sätt påminner det om ”fake news”. Om du får information via sociala media, men du inte verifierar det innan du skickar det vidare, så bidrar du till att sprida ”fake news”. Vi önskar att människor uppförde sig lite mer som nötväckor, avslutar Erick Greene, professor vid Humanities and Sciences, som ledde studien.

LÄS ÄVEN:
Lyssna på världens mest högljudda fågel
Fågelläten och fågelsång i Sverige
Naturfilm: Andris Fågelviskaren – en mästare på att härma fåglar
Född blind – nu samlar han på naturljud från hela världen och drömmer om Sverige
Uppspelning av fågelsång stör fåglar
Han skapar låtar av fågelläten och beatboxing

Källor: University of Montana, National Geographic och Nature