Fågelvingars färg och form har många förklaringar

silltrut Foto Daniel Pettersson
Silltrut. Foto: Daniel Pettersson

Fåglarnas vingar har utvecklats under miljontals år i olika riktningar. Vissa fåglar har korta, runda vingar, andra smala och långa. Några har vita, andra svarta. Sakta men säkert börjar forskare förstå varför fåglarnas vingar ser ut som de gör.

Man kan vara säker på att varje fågelart har utvecklat ett utseende som passar just för den artens sätt att leva. Det gäller inte minst fåglarnas vingar. En sparvhök har relativt korta och rundade vingar för att snabbt kunna manövrera genom parker och trädgårdar i jakt på småfåglar. En tornseglare har långa smala vingar för ett liv i luften över öppna ytor. Albatrosser har extremt långa vingar för att kunna glidflyga över haven i timme efter timme.

Forskare har tidigare visat att det är vanligare med rundare, kortare vingar i tropikerna och i regnskogsområden eftersom de inte behöver flyga så långt, men behöver kunna manövrera i täta skogar. Fåglar som har långa, spetsiga vingar är vanligare i tempererade områden där behoven av att flyga längre sträckor är större.

Sparvhöken har relativt korta, runda vingar för att kunna vara snabb på korta sträckor och manövrera effektivt. Foto: Erik Hansson

Mörka vingar ger flygfördel

Men även färgen på vingarna har betydelse. Albatrosser har till exempel ofta mörka ovansidor på vingarna och det är inte heller någon slump. Svarta ytor blir nämligen varmare än vita. Det är en av anledningarna till att många fåglar som glidflyger har mörka vingar. När vingarna blir varma värms också luften ovanför vingarna, vilket reducerar vindmotståndet enligt en studie från 2017 som också visade att temperaturen kan skilja upp till tio grader mellan en ljus och en mörk del av en vinge.

När en fågel glidflyger sträcker den ut sina vingar och håller dem relativt stilla. Då skapar luftflödet mot vingarna en lyftkraft för fågeln. Energimässigt genererar fåglarna rörelseenergi och lägesenergi genom att omvandla sin potentiella gravitationsenergi. Ibland använder fåglar även så kallad termik – varma luftströmmar som rör sig uppåt med en hastighet av 1-10 m/s – för att stiga och därmed få lägesenergi, som sedan kan omvandlas till rörelseenergi för att förflytta sig. Många rovfåglar, ibisar, storkar och andra fåglar som har stora vingar med spretiga handpennor utnyttjar gärna den här effekten och många av dem har mörka ovansidor på vingarna.

Måsfåglar och deras varierade vingar

Men hur är det då med måsar och trutar som har väldigt varierat mycket svart på vingarna? Från fiskmås och skrattmås som bara har mörka vingspetsar till havstrut och silltrut i sommardräkt som har nästan helsvarta vingar. En ny studie kunde konstatera att fåglarnas vingbelastning, det vill säga totalvikten dividerat med vingytan, varierar med färgen på vingarna. Ju större vingbelastning desto mörkare vingar. De mörka vingarna har utvecklats för att förbättra avvägningen mellan manövrerbarhet och långdistansflygning, menar forskarna.

Svarthuvad trut har helt andra färger än en silltrut i sommardräkt (se ovan). Foto: Erik Hansson

Anders Hedenström, professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet, har läst den nya studien och tycker att den har sina poänger, men att den inte är så exakt.

Det är ju väldigt stor färgskillnad på exempelvis en vittrut eller gråtrut och en havstrut på sommaren. Har de så olika levnadssätt att färgerna gynnar deras sätt att flyga?
– Det finns absolut en koppling till latituden, vilket forskarna skriver. Närmare ekvatorn har fler måsfåglar mörkare vingdräkter, på högre latituder är de ljusare. Men det går alltid att hitta motbevis till de flesta teorier. Silltrut och gråtrut är till exempel nära släkt med varandra, men silltrut har mörkare och smalare vingar. Enligt forskarnas teori borde de ha breda och trubbiga vingar.

Varför har silltruten så mörka vingar jämfört med gråtruten?
– Silltrut är en flyttfågel. Den övervintrar söderut och behöver då mycket melanin för att skydda fjädrarna mot kraftigare uv-ljus. Det finns en gammal studie som visat att uv-strålning får ljusa fjädrar att slitas snabbare.

Men det är inte heller så enkelt att flyttfåglar alltid har mörkare vingar. En annan studie har visat att flyttfåglar tenderar att ha ljusare vingar. Detta eftersom det blir mindre risk för överhettning i varmare områden. Det kan också vara en av anledningarna till att man upptäckt att en del flyttfåglar flyger på väldigt hög höjd där det är kallare.

Finns det några andra nackdelar med mörka vingar?
– Det kostar mer för fåglarna att anlägga mörka fjädrar än ljusa. Det är en investering i pigmentet, förklarar Anders Hedenström.

Det finns också en annan vanlig förklaring till varför många fåglar är ljusa på vingarnas undersida och mörka på ovansidan. Det innebär att de ses sämre underifrån (ljusa vingar mot himlen) och ovanifrån (mörka vingar mot marken). På så sätt minskar risken att bli upptäckt av rovfåglar eller bytesdjur.

Så nästa gång du tittar på en fågel – notera hur vingarna ser ut och fundera på varför de är formade och färgade som de är. Det finns garanterat en eller många förklaringar.

LÄS ÄVEN:
Svalor utvecklar mindre vingar på 30 år
Nytt höjdrekord och nya flygvanor avslöjade för flyttfåglar
• Tornseglare flyttar snabbare än man tidigare trott
• Rekordgöken PJ har korsat Sahara tio gånger
• Nytt flyttrekord för fåglar
• Hon ska flyga som fiskgjusar för att uppmärksamma deras situation
• Greklands mest kända falk har återvänt

Källor: Nature och Journal of Thermal Biology