Gå till innehållet

Europa drabbat av ihållande rekordhetta och torka

Samtidigt som det varnas för hälsovådliga temperaturer på över 40 grader på många håll i södra Europa är nästan hälften av alla EU-länder drabbade av allvarlig torka. Långt i söder visar istäcket i Antarktis oroväckande tendenser.

Här i Sverige har vi fortfarande bara marginellt varmare än referensperioden 1961-1990, men läget är allvarligt på många andra håll i världen. Som synes av grafen här under har temperaturen i världen sedan 1 juni (i över 50 dagar när det här skrivs) varit extremt hög jämfört med medeltemperaturen de senaste 44 åren. I juli 2023 nådde medeltemperaturen på planeten för första gången över 17 grader.

Årets höga temperaturer i juni och juli står ut från mängden rejält jämfört med historiska data. Källa: Birkel, S.D. ‘Daily 2-meter Air Temperature’, Climate Reanalyzer, Climate Change Institute, University of Maine, USA, 20 juli 2023.

I södra Europa är temperaturerna extrema med över 40 grader i exempelvis Italien, Spanien, Cypern, Turkiet, Montenegro och Grekland. I Italien varnas det till och med för temperaturer på upp till 48 grader i nästa vecka och även friska personer avråds från att vara utomhus. Många länder runt Medelhavet har nu 6-10 grader högre temperaturer än normalt. I Kina har det slagits nytt värmerekord när det blev över 52 grader. I USA upplevde nästan 100 miljoner människor temperaturer som klassas som farliga under torsdagen och det ena värmerekordet efter det andra slås.

Nästan halva EU lider av torka

Samtidigt som den extrema hettan i Europa (döpt till Kerberos) fortsätter och kan förvärras i nästa vecka så har världen även drabbats av en lång rad extrema väderhändelser. Något som forskning visat blir allt vanligare när temperaturen ökar. I Grekland rasar stora bränder utanför Aten som tvingat tusentals på flykt, stora skogsbränder har även drabbat Spanien och Schweiz. Dessutom har Kroatien råkat ut för en storm med hagel, regn och vindhastigheter på upp till 50 meter per sekund. Ungefär 100 personer skadades och fyra dog till följd av stormen. I norra Italien drog en kraftig hagelstorm in under torsdagen och skadade över 110 personer.

Sommarhettan 2022, som inte var i närheten av värmen 2023, bidrog till 61 000 dödsfall i Europa enligt en studie.

Som om inte hettan, bränderna och ovädren vore nog så hade 42 procent av marken i EU torka i början av juli enligt European Drought Observatory (EDO). Sedan dess har som bekant en lång rad värmerekord slagits. Torkan gäller även Sverige. Flera län i östra delarna av landet varnar för vattenbrist och grundvattennivåerna är under eller mycket under det normala i stora delar av Sverige.

Planetens upphettning påverkar också istäcket. Avsmältningen 2023 är något helt annat än vad som någonsin uppmätts tidigare, som synes av grafen här under.

Ännu en extrem händelse 2023: Grafen visar istäcket mellan 18 februari och 2 november varenda år sedan 1979. 2022 slogs rekordet med minst istäcke. 2023 är långt värre. Bild: Ted Scambos, Cooperative Institute for Research in Environmental Sciences

En av anledningarna till hettan i världen 2023 är väderfenomenet El Nino som kraftigt förvärrar situationen.

Väderfenomenet El Niño

El Niño brukar uppstå vart tredje till femte år, oftast strax efter jul och håller i sig runt 12 till 17 månader. De senaste 15 åren har intervallen dock blivit kortare och effekterna kraftigare.

Det är ett väderfenomen som höjer medeltemperaturen i världen och ger en lång rad stora förändringar i världens väder och klimat, kopplat till de stora passadvindarna. Under El Niño avstannar passadvindarna och vänder håll vilket också påverkar havsströmmarna. Ytvattnet i Stilla Havet utanför Sydamerikas västkust blir då mycket varmare och området drabbas av kraftiga regn medan USA:s södra västkust brukar bli kallare och Afrikas östkust drabbas ofta av översvämningar. Här i Europa är effekterna inte lika tydliga, men vintrarna kan bli ovanligt varma.

Källor: WMO och Wikipedia

Källor: Euronews, The Guardian och DN

Läs även

• Extrema temperaturer dödar 5 miljoner människor per år
• 900 personer fler än normalt dog i Englands värmebölja 2019
• Haven värms betydligt snabbare än man hittills trott
• Världens insatser inte i närheten av 1,5-gradersmålet

Mer att läsa