Världens insatser inte i närheten av 1,5-gradersmålet

Mangrove, skogar och torvmarker anses extra viktiga att skydda och återskapa enligt den nya rapporten. Foto: Erik Hansson

En ny stor rapport går igenom 40 olika indikatorer för att nå 1,5-gradersmålet. Den kommer fram till att inte ett enda av dessa viktiga delmål är på väg att uppnås till år 2030.

FN:s IPCC-rapport har tidigare poängterat hur viktigt det är att hålla uppvärmningen under 1,5 grader och vilken skillnad det är gentemot 2 grader. Redan vid 1,5 graders uppvärmning riskerar hundratals miljoner människor världen över drabbas av torka, översvämning, extrem hetta och fattigdom. Skulle temperaturökningen bli sammanlagt 2 grader riskerar exempelvis korallreven att helt slås ut. Antalet extremt varma dagar skulle till exempel öka kraftigt.

Den nya rapporten The State of Climate Action 2022 är framtagen i ett samarbete mellan forskare och experter från en lång rad klimatnätverk, organisationer och FN-organ. De har tagit fram 40 olika indikationer på huruvida 1,5-gradersmålet har en chans att nås. Det handlar till exempel om teknik för att lagra kol, utsläpp från cementindustrin, återskapande av skogar, försäljning av elektriska bussar och vilka resurser som läggs på att dämpa klimatkrisen. Precis som med de svenska miljömålen är det inte mycket som går åt rätt håll.

Sex av de 40 indikatorerna visar en utveckling i rätt riktning, men i för långsamt tempo. 21 av dem är inte ens i närheten av att uppnå målen och för 5 sker till och med en försämring. De fem sistnämnda indikatorerna handlar om att minska utsläppen från stålproduktion, minska fossilgasanvändningen för elproduktion, minska biltrafiken, minska förlusten av mangroveskogar och att minska utsläppen från jordbrukssektorn. Åtta av indikatorerna är för dåligt kända för att utvecklingen ska vara klarlagd.

Skogar och torvmarker lyfts fram som särskilt viktiga

– Att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5°C kommer kräva omedelbart agerande för att skydda, återskapa och hållbart hantera världens naturliga kolsänkor och kollagringar – särskilt skogar, torvmarker och mangroveskogar. Tillsammans kan dessa landbaserade åtgärder hjälpa till att lagra 4,2 gigaton koldioxidkoefficienter till en relativt låg kostnad, skriver rapportförfattarna.

Trots de negativa slutsatserna lyfter rapporten ett antal positiva tecken. De senaste åren har satsningen på sol- och vindenergi varit rekordstor. Det har skett en fördubbling av elbilsförsäljningen på bara ett år och när det gäller bussar är utvecklingen ännu snabbare. 2021 utgjorde elbussar 44 procent av alla nya bussar som såldes i världen. 2013 var andelen bara två procent.

Ökat tempo i nyckelområden

För att lyckas med den snabba förändringen till ett mer hållbart samhälle förespråkar forskarna bakom rapporten att följande insatser genomförs betydligt snabbare än idag:
• Avveckla kolkraftsproduktionen.
• Förbättra energianvändningen i byggnader.
• Minska mängden koldioxid som släpps ut per ton producerad cement.
• Utöka kollektivtrafiken, inklusive tunnelbanor, spårbundna tåg och snabba bussnät.
• Minska avskogningstakten.
• Minska konsumtionen av kött från idisslare.
• Avveckla den offentliga finansieringen av fossila bränslen.

LÄS ÄVEN:
• Allvarliga tippningspunkter passeras vid 1,5 graders uppvärmning
Utsläppen ökar – ”ingen är säker från katastrofer”
• Sverige måste minska CO2-utsläppen med över 20 % redan i år
• Utsläpp från svenskars konsumtion kan enkelt minskas
Svenskt näringslivs lobbygrupp i EU motarbetar klimatarbetet

Källor: Rapporten och World Resources Institute