Därför utfodras vildsvin trots ökande problem

Vildsvin. Foto: Rene Rouyer via Flickr http://www.flickr.com/photos/127272589@N05/

Vildsvin. Foto: Rene Rouyer via Flickr 

Det blir allt vanligare med rapporter om problem med vildsvin. Från att de förstör trädgårdar till att de kostar jordbruket stora summor. Dessutom har antalet trafikolyckor med vildsvin ökat kraftigt. Ändå matas vildsvin på många håll. Natursidan.se har tittat närmare på hur det hänger ihop.

Antalet trafikolyckor med vildsvin har i snitt legat på närmare 4000 per år de senaste tre åren. Det är fortfarande bara en tiondel jämfört med trafikolyckor med rådjur, men antalet vildsvinsolyckor har ökat med ungefär 60 procent sedan 2010-2011 då det skedde ungefär 2500 olyckor per år.

Naturvårdsverket har tagit fram siffror på att antalet vildsvin i landet gått från 5000 till nästan 300 000 på 20 år och de orsakar i snitt skador för nästan 100 000 kronor om året för varje lantbrukare. Dessutom vittnar försäkringsbolagen om att antalet rapporterade skador på trädgårdar ökar. Detta till trots så är det vanligt att vildsvin matas. Enligt en undersökning utfodrades det vilt för ungefär 340 miljoner kronor under 2013.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) vill ha ett totalförbud för att mata vildsvin eftersom de anser att det inte räcker med jakt för att minska stammen. Även regeringens jaktlagsutredare Håkan Larsson föreslår matningsförbud, men bara under sommarhalvåret och att åtla för att underlätta jakt anser han bör få fortsätta.

Vildsvinsflock. Foto: Johannes Rydström http://www.natursidan.se/fotografer/naturfotograf-johannes-rydstrom/

Vildsvinsflock. Foto: Johannes Rydström

Det finns en enkel anledning till att utfodringen fortsätter – det går att tjäna mycket pengar på vildsvin. Under de senaste åren har intresset för jakt ökat kraftigt och priserna för att arrendera jaktmarker i Skåne och Mälardalen har enligt Svenska Jägareförbundets fyrdubblats sedan mitten av 90-talet och det beror delvis på det ökade antal vildsvin enligt Daniel Ligne, riksjaktvårdkonsulent på Jägareförbundet.

För att kunna locka jägare till sina marker stödutfodrar många markägare och ibland arrenderas samma mark ut både till lantbrukare som ser vildsvin som skadedjur och som jakträtt till jägare som ser vildsvinen som en förutsättning för jakt.

– Det finns ingen tvekan om att utfodring påverkar stammen genom att fler vildsvin överlever vintern. Utfodrar man mycket bör man också jaga mycket för att kompensera. Vi lyckas inte reglera stammen fullt ut överallt, det är helt sant, men det beror absolut inte bara på utfodringen, säger Fredrik Widemo, som samordnar forskningsfrågor på Jägareförbundet, till SVD.

På norra Öland har LRF nyligen anmält två personer för olaglig utfodring av vilt och enligt länsstyrelsen har antalet ärenden ökat. Just nu utreder de ett fall där någon hällt ut 36 ton sockerbetor och liknande fall rapporteras bland annat från Blekinge och Åtvidaberg. Dessa stora matningar lockar till sig vilt och när det dessutom sker nära en väg utgör det en trafikfara.

Enligt länsveterinär Ingrid Nissen är det ett ”allvarligt och farligt problem” och det finns två sätt att tolka handlingen som olaglig i dagsläget.

– Utfodrar man mycket måste man vara registrerad foderföretagare och hålla platsen hygienisk. Det ses även som ett jaktbrott eftersom det kan handla om att locka till sig vilt från annans mark, säger Ingrid Nissen till Oskarshamns-Tidningen.

På Jägarnas Riksförbund är man skeptisk till ett förbud och vill istället satsa på information.
– Det blir väldigt svårt att genomföra. Det skulle också kunna drabba sånt vilt som behöver stöd. Det behövs mer information om vad som är lämpligt att utfordra med och hur man bör anlägga en åtel. Och dialog mellan markägare och jägare, säger Per Wanström, generalsekreterare i Jägarnas Riksförbund till Länstidningen Södertälje.

Samtidigt kan viss stödutfodring av vildsvin leda till att de inte ger sig på grödor i lika stor utsträckning. Vildsvin kan dessutom vara nyttiga i naturen. I skogar kan de äta upp skadeinsekter och dessutom ökar artrikedomen ”dramatiskt i områden där vildsvinen bökar runt”.

Källor: Länkar finns i artikeln