Marcus Aspsjö på sin färd längs Yukon-floden. Foto: Victor Daggberg
Äventyraren Marcus Aspsjö hade en idé. För sitt nästa äventyr skulle han ge sig ut i den svenska vildmarken. Han fick en chock när han insåg hur mycket som är påverkat av skogsbruk, gruvor eller infrastruktur. Nu har han gjort en film om sin insikt – ”När skogen tystnar”.
Marcus Aspsjö har gjort äventyr på många håll i världen. Det har skapat ett starkare band till naturen för honom och en önskan om att försöka värna om det vi har här på jorden. När han funderade på vad han skulle göra härnäst så ville han därför göra något i vildmarken.
– Vildmarken kallade på mig och jag var tvungen att svara, som Marcus Aspsjö uttrycker det.
Han har varit på isolerade platser förut, som öknar och liknande, men aldrig i vildmarken här uppe i de boreala regionerna.
– Det lockade mig något enormt. När jag började sätta mig in i vart jag skulle kunna genomföra ett längre äventyr så chockade det mig en aning att så mycket av det vilda är påverkat av skogsbruk, gruvor eller infrastruktur, berättar Marcus Aspsjö.
LÄS ÄVEN: • BirdLife Sverige: Skogsbruk i häckningstid drabbar över 1 miljon fåglar per år
Vad hade du för uppfattning om den svenska vildmarken innan?
– Jag trodde lite naivt att vi hade ganska mycket vildmark, och jag hade väldigt liten insikt i exempelvis hur en riktigt gammal skog ser ut. Mycket av det som jag idag kan se är plantage trodde jag innan projektet var orörd mark utan mänsklig påverkan. Dessvärre är det nog hur gemene man/kvinna här i Sverige ser på skogen och vad man väljer att kalla för vildmark. Detta är en fråga som behöver lyftas!
Marcus Aspsjö njuter av vildmarken. Foto: Victor Daggberg
För att kunna genomföra ett riktigt vildmarksäventyr valde Marcus att blicka utanför landets gränser. Till slut föll valet på Alaska och att paddla SUP (stand up paddleboard) längs Yukon-floden. Ett äventyr som helt enkelt inte är möjligt i Sverige.
– Alaska är ett väldigt stort område och Yukon-floden är en väldigt lång flod på 300 mil, så att kunna färdas en så lång sträcka genom till största del helt orörd mark hade i Sverige inte varit möjligt. Däremot finns det några få områden i Sverige som man skulle kunna bege sig ut i, utan att stöta på allt för mycket mänskligt kontakt. De områdena är dock få och dessa vill vi i projektet lyfta och skapa än mer medvetenhet kring. Alltså, hur viktigt det är att skydda det orörda vi faktiskt har kvar.
LÄS ÄVEN: • Internationella företag säger ifrån om Sveriges skogsbruk
Projektet blev därför inte bara ett äventyr genom Alaskas vildmark. Det breddades till att även inbegripa en film om tillståndet i den svenska naturen – ”När skogen tystnar”.
– Jag ville inte lämna den Svenska delen helt och jag kände att fler personer borde känna till hur situationen kring den svenska skogen och vildmarken ser ut. Så därav valde jag att skapa ett filmprojekt som skulle få knyta ihop bägge delar, Alaska och Sverige, och tillsammans få påvisa vildmarkens betydelse, påverkad eller ej.
LÄS ÄVEN: • Sveriges naturorganisationer på offensiv mot skogsbruket och skogspolitiken
I filmen har du med intervjuer med skogsexperter som bland andra Mats Karström och Sebastian Kirppu – varför har du valt det upplägget?
– Jag hade som sagt väldigt liten insikt i hur situationen såg ut här i Sverige och då kände jag att det är bättre att låta proffsen få snacka om det. Jag ville veta deras syn på det hela.
Den 5 maj är det premiär för filmen i Stockholm. Förutom att visa filmen blir det även föredrag av ovan nämnda Sebastian Kirppu och Mats Karström, samt projektets samarbetspartner Världsnaturfonden WWF.
Hur kan filmen ses efter premiären?
– I dagsläget står premiären i fullt fokus och vart filmen kommer att hamna efter det vet vi inte riktigt. Det vore kul att kunna göra en liten turné med filmen runt om i landet och sprida budskapet till så många som möjligt. Vi får se hur det blir.
• Läs mer om ”När skogen tystnar” på Facebook.
Chefredaktör och grundare. Stötta Natursidan – ge bidrag via bankgiro (5114-2529) eller Swish (0730-385 185). Tack! Naturligtvis betalas det skatt på dessa gåvor.
Kan inte tänka mig att han hittat gruvor i det som han trodde var orörd vildmark. Vid de flesta gruvor har ju ett eller flera samhällen växt upp som en följd av gruvan. T ex LKABs gruvor ligger intill samhällena Kiruna och Malmberget/Gällivare. Orter med runt 20 000 invånare som väl knappast kan kallas vildmark. Andra gruvor har inte lika stora samhällen runt sig, men det var länge sen de kunde kallas vildmark. I många fall över 100 år.
Men den stora påverkaren av vildmark är givetvis skogsbruket. Alla skogsägare vill ha mesta möjliga avkastning från den skog man äger. Ingen privatperson köper mark för miljoner för att sedan låta den stå orörd i all framtid. Sådant klarar bara staten. Det aktiva brukandet av skogen har också bidragit starkt till Sveriges välstånd under 150 år. Liksom gruvnäring och infrastruktur.
Kolla in Blaikengruvan i Västerbotten..
Som du ser så skrev jag ”de flesta gruvor …” och Blaikengruvan är en av de som inte ingår i ”de flesta”, Finns något exempel ytterligare, t ex Svartliden och även Fäboliden som dock aldrig (eller ännu inte) blev en producerande gruva. Även Mertainen som lades i malpåsen innan den egentliga starten. Ingen av dessa har något betydande samhälle i sin omedelbara närhet.
Som vanligt brukar det vara undantagen som bekräftar regeln.
Att flera gruvor ligger i det som annars hade varit orörd vildmark bekräftar alltså regeln: att gruvor inte ligger i det som annars hade varit orörd vildmark. Ett helt fantastiskt argument – jag ger mig!
Läs min första kommentar ordentligt. Den här personen (Marcus Aspsjö) kan omöjligt ha blivit överraskad av att hitta gruvor i det som han trodde var orörd vildmark, med några undantag då. Givetvis har platsen där nästan alla gruvor ligger, varit orörd vildmark en gång i tiden. Går man tillräckligt långt tillbaka så har hela Sverige varit orörd vildmark.
”Regeln” är givetvis inte att gruvor inte ligger i orörd vildmark, utan att gruvor oftast har ett eller flera samhällen i sin närhet så förväntningarna är orealistiska om man hittar gruvor i ett område man idag trodde vara orörd vildmark.
Om man också kvantifierar påverkansytan så kommer gruvor långt ner på listan. Långt efter skogsbruk, samhällen, vägar, järnvägar, kraftledningar och vindkraftsparker
Någon info om filmen kommer att visas mer än en gång på bio i Stockholm?
Jag hade ej möjlighet att gå på premiären och många av de 1000 pers som
var intresserade på FB fick säkert inte plats vi denna visning.
I Göteborgstrakten visas den på flera biografer, varför inte i Stockholm?