Gå till innehållet

Asp – en nyckelart för Europas framtida skogar

En ny studie har analyserat hur trädet asp kan klara av framtidens allt högre temperaturer och både mer frekventa och kraftfullare extremväder. Forskarna kom fram till att asp är ”idealiskt”.

De senaste årtiondenas massiva avverkningar av gran- och tallskog i Europa har skapat enorma trädlösa områden i Centraleuropa. Detta slår inte bara mot en lång rad skogslevande arter, det orsakar också socioekonomiska problem i befolkningen enligt en ny studie från Tjeckien. Som lösning föreslår forskarna en satsning på trädet asp för att effektivt återbeskoga stora kalhyggen och säkerställa den ekologiska stabiliteten i landskapet.

Asp lämpligt för framtidens extremväder

Det har varit ett historiskt lågt intresse för asp hos kommersiella intressen. Skogsindustrin har istället satsat på gran, tall eller invasiva växtarter som contortatall. Men forskarna menar att aspens betydelse har förbisetts under en lång tid och att det finns stora ytor som passar för asp, även i framtiden. Dessutom skulle artrikedomen öka och motståndskraften mot klimatförändringar bli bättre med större andel asp i skogen.

– Den eurasiska aspen, och asparter globalt, är hem för många andra växter och djur som är beroende av trädet. Dessutom koloniserar aspar snabbt nya områden, så aspskogar är idealiskt anpassade till ökade skogsstörningar som brand, sjukdomar, insektsangrepp och stormar, som förväntas öka i samband med klimatförändringarna, säger studiens huvudförfattare, Antonin Kusbach, ekolog vid Mendel University i Brno, Tjeckien.

Han menar också att denna förändring mot mer aspar i europeiska skogar skulle kunna ske naturligt eftersom aspen hittar in i de centraleuropeiska skogarna efter stora granavverkningar, exempelvis efter utbrott av granbarkborre. Så det här kan ses som en enkel lösning för framtidens skogar.

En gröngöling kikar fram bakom en trädstam.

Gröngöling på asp.

Kommer öka mångfalden

Forskarna genomförde en undersökning av mer än fyra miljoner platser i skogar med hjälp av fältmätningar, fjärranalysteknik och analysmetoder för att bättre förstå historiska och potentiella livsmiljöer för asp. Detta gjordes i hela Tjeckien, där det är ett liknande klimat med hela Centraleuropa där aspskogar en gång i tiden var mycket mer utbredda.

– En kursändring i den europeiska skogsförvaltningen skulle kunna bidra till att återupprätta dessa fantastiska skogar. Inom varje hektar aspskog som återkommer kommer mångfalden av växter och djur att blomstra, säger medförfattaren Paul Rogers, från Western Aspen Alliance, Ecology Center och Department of Environment and Society vid Utah State University.

Asp i Sverige

I Sverige finns redan asp i nästan hela landet och klassas som “ett av de viktigaste trädslagen för bevarandet av biologisk mångfald i nordliga skogar“. Den är bland annat värd för minst 1000 vedlevande arter. Många av dessa arter hittas på stora och grova aspar, men även döda och klenare levande träd kan ha stort värde för vissa arter, inte minst om de är solbelysta, enligt en rapport från SLU.

Oftast ser man aspar i grupper i skogen. Aspdungar är vanliga. Det beror på att trädet nästan enbart föryngras vegetativt genom rotskott, inte minst när det är döende eller skadats. En hel dunge med aspar kan med andra ord vara kloner av samma individ. Dessa kloner kan bli flera hektar stora under rätt förutsättningar.

Asp är även ett bra träd för trädgården för den som vill ha ett snabbväxande träd som gynnar den biologiska mångfalden.

Källor: Plos One och Phys

Mer att läsa