40 000 svenskar kräver ökat skydd och hänsyn i skogsbruket
På kort tid har WWF och Naturskyddsföreningen samlat in över 40 000 namnunderskrifter från svenska folket.
Gammal skog.
Undertecknarna kräver att 30 procent av skogen ges ett långsiktigt, representativt, transparent och kvalitetssäkrat skydd, samt att regeringen skapar förutsättningar och ger stöd för en omställning till ett naturnära skogsbruk med färre kalhyggen. Idag lämnas underskrifterna tillsammans med två ekplantor till klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari och landsbygdsminister Peter Kullgren.
– Tiotusentals underskrifter på kort tid visar att vi i Sverige bryr oss om vår skog. Det måste miljö- och landsbygdsministern ta på mycket stort allvar. Förhoppningen är att de ska vårda plantorna med lika stor omsorg som regeringen ska värna skogens biologiska mångfald, säger Gustaf Lind generalsekreterare på WWF.
Naturorganisationerna anser att den svenska skogspolitiken utvecklas i fel riktning. Det saknas finansiering för att ersätta skogsägare för skydd och de kan inte räkna med rådgivning om alternativa brukningsmetoder. Detta trots att det finns studier som visar att det finns många fördelar med att gå över till ett mer naturvänligt skogsbruk.
– Forskningen visar att om vi skyddar, restaurerar och skapar ett mer hänsynsfullt naturnära skogsbruk så kan vi vända den negativa trenden. Men då behöver nuvarande skogspolitik förändras. Både mjuka och skarpa styrmedel med tillräcklig statlig finansiering behöver utvecklas. Det gynnar både den enskilda skogsägaren och den biologiska mångfalden. Detta är något som är oerhört viktigt för regeringen att ta med sig i arbetet med den nya skogsutredningen, säger Johanna Sandahl, ordförande på Naturskyddsföreningen.
Naturorganisationerna oroar sig också för att en majoritet i Sveriges riksdag motarbetar flera EU-förslag som skulle kunna leda till ett mer hänsynsfullt skogsbruk och ökat skydd av våra skogar – något som skulle gynna både klimatet och den biologiska mångfalden.
Fakta: Kalhyggesbruk/trakhyggesbruk
2018 avverkades ungefär 231 000 hektar med trakthyggesbruk/kalhyggesbruk i Sverige. Sedan dess har avverkningen ökat kraftigt och ligger nu på rekordnivåer. Ungefär vart femte av de kalhyggen som gjorts mellan 2003 och 2019 var tidigare gamla skogar, som oftast innehåller höga naturvärden. I snitt har 1,4 procent av Sveriges gamla skogar försvunnit varje år sedan 2003. Upp till 6 000 kvadratkilometer gammal skog avverkades i Sverige 1985-2020. I den här takten beräknas de vara helt borta utanför reservaten inom 50 år.
Detta drabbar inlagringen av kol, men också den biologiska mångfalden. Skogsstyrelsen har konstaterat att det råder ett allvarligt läge för biologisk mångfald i skogen. Av Sveriges i dag 999 hotade skogsarter påverkas 394 direkt negativt av svenskt trakthyggesbruk.
Källa: WWF
