Vattenbufflar nya naturvårdsarbetare i svenskt naturreservat

Vattenbufflar. Foto: Martin Olgemar

Idag har två vattenbufflar släppts ut i en hage i Fysingens naturreservat i strax norr om Stockholm. Här kommer de beta både på land och i vatten för att gynna den biologiska mångfalden.

De två vattenbufflarna, Maud och Ellen, ska bland annat hjälpa till att beta och därmed hålla tillbaka igenväxningen av vass i naturreservatet. Duons insatser förväntas gynna många vattenlevande arter och flera av de 100 häckande fågelarter som lever i Fysingen.

– Vattenbuffeln är fenomenal på att sköta våtmarker. Den kan dyka ner och beta rötter av vass och andra växter på botten. Eftersom den gärna betar och simmar långt ut i vattnet skapar den öppningar och vassfria miljöer där många arter kan trivas, som våtmarksfåglar och groddjur, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på WWF.

Projektet med vattenbufflarna är ett samarbete mellan länsstyrelsen i Stockholm, Naturskog AB, som äger och sköter djuren, och Världsnaturfonden WWF.

– Vi ser en riktigwin-win här. Med vattenbufflarna får vi en bättre och billigare skötsel. Att sköta vassbältena maskinellt är kostsamt och komplicerat. Dessutom får besökarna något annorlunda och kul att titta på. Vi hoppas att bufflarna får ännu fler att upptäcka den speciella våtmarksmiljön i reservatet, säger Martin Olgemar, vattensamordnare på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Vattenbufflarna Ellen och Maud kan beskådas från vandringsleden, förslagsvis med kikare. Besökare bör inte gå in till djuren i hagarna.

Förr var vattenbufflar, visenter och föregångare till våra hästar och kor med och formade det europeiska landskapet. Vattenbufflarna anses vara en av de bästa naturvårdsingenjörerna och gör bland annat insatser i Donaudeltat. I Sverige finns ett 80-tal bufflar på en handfull gårdar. De används dels för mjölk- och köttproduktion och dels för att sköta våtmarksområden. En av anledningen till att vattenbuffeln kan göra så viktiga insatser är för att klövarna är utformade så att de kan gå bra i våtmarker. De gillar också att gyttjebada och lerpölarna som då bildas gynnar djur som grodor och våtmarksfåglar.

LÄS ÄVEN:
Vattenbufflar och hästar återskapar natur i Donaudeltat
Introducerade växtätare kan återställa ekosystem
Återställd våtmark en stor framgång för natur och lokalbefolkning
Främmande ”megafauna” gynnar artrikedomen

Källa: WWF