Världsarvsbyggnad orsakar fågeldöd

I Stockholms södra delar ligger världsarvet Skogskyrkogården. Det är Sveriges största kyrkogård och rymmer förutom 100 000 gravplatser i den glesa tallskogen också ett krematorium och fem mindre kapell. Skogskyrkogården ritades mellan 1915 och 1940 av arkitekterna Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz och uppfördes på Unescos världsarvslista 1994.

Krematorium II den 15 juli 2013. Foto: Daniel Stenberg

Krematorium II den 15 juli 2013. Foto: Daniel Stenberg

År 2009 utlyste Stockholms stad en arkitekttävling för att skapa ett nytt krematorium i området som skulle kunna hantera den högre arbetsbelastningen. Det vinnande bidraget gjordes av Johan Celsings arkitektkontor och hade mottot ”En sten i skogen”. Bidraget ansågs bäst förstå ”Skogskyrkogårdens helhet” och ”mest lyhört lyssna till platsen”.

Häromdagen kom det in tips till Sveriges Ornitologiska förening om att det ”nästan varje dag påträffas döda fåglar som har flugit in i glasrutorna”. Det har bland annat hittats sparvhök, duvhök, koltrastar och björktrastar.

För fågelskådare i Stockholmstrakten är Skogskyrkogården nästan synonymt med häckande duvhök. Här har de häckat i 20 års tid och bara misslyckats med en enda häckning under den här tiden, enligt Tommy Eriksson som ringmärt ungefär 20 ungar i området och 600-700 ungar i Stockholmstrakten.

– Duvhökar jagar lågt efter fåglar och flyger ofta in i fönster och inglasade busshållplatser, berättar Tommy Eriksson. Över hälften av alla våra ringmärkta duvhökar som återfinns har förolyckats på grund av att de flugit in i fönster.

På Kyrkogårdsförvaltningen är de flesta på semester, men Carin Björnvall som är tillförordnad förvaltningschef, svarar. Hon har inte hört talas om detta tidigare, men säger att det inte togs någon speciell hänsyn gentemot fågellivet i Skogskyrkogården inför byggandet.

Krematorium II den 15 juli 2013. Foto: Daniel Stenberg

Krematorium II den 15 juli 2013. Foto: Daniel Stenberg

– ”En sten i skogen” byggdes med kraven att det skulle passa in i världsarvsmiljön, men också för att det ska vara en ljus och öppen arbetsmiljö för de som ska jobba i krematoriet åtta timmar om dagen, förklarar Carin Björnvall.

Hur kan byggnaden anpassas nu i efterhand om det visar sig att fönsterna är en så pass stor olycksrisk för fåglarna som det rapporterats om?
– Jag tror inte man kan göra så mycket. Det måste ske i en dialog med arkitektbyrån Johan Celsing eftersom det är deras verk, men om det är större åtgärder så måste det gå via kommunfullmäktige eftersom det här är ett så pass stort byggnadsverk som kostat 130 miljoner kronor.

Den slutgiltiga summan landade dock på 175 miljoner kronor då kostnaderna underskattades och det bland annat ställdes krav på att rökgaserna från krematoriet skulle renas från kvicksilverutsläpp.

På Johan Celsings arkitektbyrå har alla semester och går inte att få tag på för närvarande, men Katarina O Cofaigh på Sveriges Arkitekter berättar att hon hört talas om andra byggnader med glaspartier nära skogar där det gjorts åtgärder för att inte fåglar ska flyga in i glasen. Det har bland annat använts belysning och ljud för att minimera olycksrisken.

– Sådana här problem är väldigt svåra att förutse och eftersom byggnaden inte är färdigställd kan de kanske åtgärda det innan Krematorium II är klart, säger Katarina O Cofaigh. Ytterst är det byggherren som är ansvarig för byggandet och normalt sett försöker man hitta en lösning tillsammans med arkitektbyrån. Det brukar sällan vara några problem eftersom alla parter vill få till en lösning.

Uppdaterat: Sveriges Ornitologiska Förening skriver på sin hemsida att de ”tagit tag i frågan och kommer att kontakta kyrkogårdsförvaltningen. Förhoppningsvis kan man komma fram till en lösning som både skyddar fåglarna och gör arkitekten nöjd.”

Erik (4747 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!