Udda fågelhybrid i Finland – de enda levande i sitt slag

Järpe (till vänster) och dalripa (till höger). Foton: Zsombor Károlyi

I Finland har det hittats en unik fågelhybrid som det inte finns något annat levande, känt exemplar av i hela världen – en blandning av järpe och ripa (järpipa?). Lotta Berg, ordförande i BirdLife Sverige, förklarar mer om fenomenet.

Det är finska Yle som rapporterar om den mycket sällsynta korsningen/hybriden mellan järpe och ripa i Sattasjokidalen i Finland. Det ska ha setts tre individer vid en gård i området, två honor och en hane. Gårdens ägare reagerade på att de såg ut som lite rundare järpar, som dessutom anlagt en vit vinterskrud som ripor gör.

Det har nu konstaterats att fåglarna har en mor som är järpe och en far som antingen är dalripa eller fjällripa. DNA-prover är inskickade, men med tanke på att dalripor finns i närheten och det är långt till närmaste population av fjällripor så är det troligast att det rör sig om en dalripa.

Så här ser en av de tre hybridfåglarna ut:

Laura Kvist vid Uleåborgs universitet berättar att den vetenskapligt säkerställda DNA-bestämningen av hybrid mellan järpe och ripa är det första modernt dokumenterade fallet av sitt slag i världen. Det har tidigare hittats en liknande hybrid i Norge 1927, som nu finns uppstoppad på Göteborgs naturhistoriska museum.

Nära släkt och liknande gener
– Rent allmänt så kan man konstatera att förekomsten av hybrider i viss utsträckning beror på hur vi människor väljer att definiera artbegreppet. Ju mer vi väljer att i sammanhanget ”skilja på” arter som är nära släkt och som ur ett genetiskt perspektiv inte varit separerade särskilt länge, desto fler hybrider kommer vi att hitta. Men när det gäller järpe och dalripa, vilket det troligen rör sig om i detta fall, så är det arter som är relativt väl åtskilda genetiskt även om båda hör till familjen fasanfåglar, som omfattar allt från ripor och järpar till vaktlar, djungelhöns (och tamhöns) och kalkoner, berättar Lotta Berg, ordförande i BirdLife Sverige.

Hur kan det då komma sig att två olika arter parar sig? Lotta Berg berättar att det generellt sett finns flera olika faktorer som påverkar fåglarnas val när de utser eller accepterar en partner: det kan handla om till exempel sång och andra läten, utseende och även uppvaktningsbeteende.
– Vanligen är det bara fåglar av den egna arten som träffar rätt på alla de faktorer som är viktiga, och därför är det likväl inte så vanligt med hybrider i djurriket om man ser det i relation till antalet par av ”rätt” sort, även om det definitivt förekommer. Vi ser ju bland annat hybrider mellan olika gåsarter, mellan olika trutarter och mellan olika rovfågelarter emellanåt. Om det finns möjlighet att välja en partner av ”rätt” art så gör fåglarna vanligen det!

Dalriphonor påminner i fjäderdräkten om järpe, men är några centimeter längre och har annan kroppsform med längre hals. Dessutom blir de, till skillnad från järpar, vitare på vintern. Foto: Daniel Pettersson

Väljer annan art i brist på alternativ
Ibland kan dock tillgången på fåglar av rätt art och motsatt kön av något skäl vara väldigt begränsad. Till exempel om en fågel befinner sig i utkanten av sitt utbredningsområde och helt enkelt inte hittar någon partner av den egna arten. Då ökar sannolikheten att den ”i brist på annat” parar ihop sig med en fågel av en närliggande art.

– Det förklarar att vi på senare år till exempel sett flera hybridhäckningar mellan gulärla och citronärla i Sverige: de enstaka citronärlor som flugit hit har väldigt liten chans att hitta en citronärla till, och dessutom av motsatta könet, och får istället hålla till godo med den relativt närbesläktade gulärlan. Detsamma gäller fåglar i fångenskap, där hybrider kan fås mellan arter som i princip aldrig hybridiserar i det vilda, förklarar Lotta Berg.

En annan anledning till att hybrider är relativt ovanliga är att det inte är säkert att två fåglar av olika art som bildar par får några ungar. Deras ägg kan ha sämre kläckbarhet, ungarna kan ha sämre överlevnad och ofta är dessa ungar som vuxna inte fertila.

Vad som hänt i just det här fallet i Finland är oklart. Det spekuleras i att det var ett dåligt bärår 2018 som gjort att fåglarna sökt sig till samma område. Samtidigt blev hanen i rip-paret som länge häckat i närområdet ensam nyligen och nu kanske bildat par med en järpe. Men med tanke på hur sällsynt det är med hybrider mellan de två arterna bör det vara mer tillfälligheter än så som gjort att de fått ungar.

– Man kan möjligen tro att hybriden ripa-järpe sällan uppstår eftersom arterna normalt inte dras till varandra. Om så ändå händer är kanske chansen att det blir några ungar alls och att eventuella ungar överlever relativt liten, och man kan misstänka att hybrider mellan dessa två arter, som inte är supernära släkt med varandra, troligen inte är fertila. Men det är bara en gissning, säger Lotta Berg.

Orädda och en färre
En av de boende i området, Alpo Laitila, berättar för Yle att de tre hybriderna först setts i sällskap med de vanliga järparna, men att de sedan började leva mer självständigt. Alla tre var dock väldigt orädda för människor. Hanen blev under hösten smått spelgalen och ska ha hoppat upp på en människas axel och försökt picka den i huvudet.

Även om järpiporna såg ut som ripor så träade de som järpar högt upp i träden och lät också annorlunda (se länk till film längre ned). I slutet av hösten 2019 fanns bara två av individerna kvar. Kanske hade den orädda järpipan fallit offer för ett rovdjur.

Någon gång i mars förväntas DNA-provet vara klart för att fastställa vilken art som är far till hybriderna.

I den här filmen kan du se hur järpipan ser ut och höra hur den låter.

Källa: Yle