Till minne av Jens Rydell

Jens Rydell fotograferar hörnet av Slottsvillan i Huskvarna. Foto: Johan Eklöf

Jens Rydell, en av Sveriges mest framstående fladdermusforskare och naturfotografer, har gått bort. Jens blev 67 år gammal och har bland annat publicerat över 100 forskningsartiklar, ökat intresse för fladdermöss och inspirerat åtskilliga att gå i hans fotspår.

– Låt oss hedra Jens med att släcka en trädgårdslampa i sommar och ge plats åt fladdermössen, skriver fladdermusforskaren Johan Eklöf i en Facebook-grupp för fladdermöss.

Det strömmar in kondoleanser och personliga hälsningar från Sverige, men också andra länder eftersom Jens Rydell var ett känt namn i fladdermuskretsar. Johan Eklöf har känt Jens sedan 90-talet när han var handledare åt Johans examensarbete vid Göteborgs universitet.

– Efter några år på skilda håll fann vi varandra igen och inledde ett samarbete som konsulter. Han har varit min lärare, mentor och vän. Jag har lärt mig massor av Jens, inte bara om fladdermöss och ekologi utan även om historia, konst och att tänka i nya banor, oavsett ämne.

Kan du berätta något om vad han betytt för svensk fladdermusforskning?
– Jens har forskat på fladdermöss och även insekter sedan 1980-talet och publicerat en bit över 100 artiklar om allt från ekologi och naturvård till paleontologi och fysik. Han var tidig med att notera ljusets påverkan på nattdjur och blev på senare år en av världens ledande experter på fladdermöss och vindkraft. Jens var noga med att inte hålla sina resultat hemliga. Alla forskningspublikationer skulle helst följas av en populärvetenskaplig artikel. Han var från början utbildad lärare och älskade att jobba med studenter i fält. Men det kanske allra värdefullaste han lämnar efter sig är hans bildskatt. Han var lika mycket naturfotograf som forskare och hans foton har prytt tidskrifter över hela världen.

Tillsammans gjorde de praktverket ”Fladdermöss i en värld av ekon” och Jens Rydell var också en framstående naturfotograf. Invald i föreningen Naturfotograferna /N år 2010 och med flera utställningar och höga placeringar i internationella naturfototävlingar.

Kan du berätta om något särskilt minne som du har av honom?
– Egentligen finns nog många anekdoter från fältäventyr och resor, men det jag helst vill berätta just nu, så här snart efter hans bortgång, är hur han kunde göra forskning av ingenting, som en vetenskapens MacGyver. Han publicerade till exempel tre artiklar från samma äng i Västergötland med flirtkulor, ståltråd, svart färg och torkade fjärilar som enda hjälpmedel. En av dessa publikationer om nordfladdermöss, blev en del av min egen avhandling och starten på min karriär som fladdermusforskare.

LÄS ÄVEN:
• Sveriges nya naturförening är till för fladdermöss
• Så gynnar du fladdermöss i din trädgård
Fladdermusholkar – tänk på det här
Guide till fladdermöss – hur de hörs och var de upplevs
• Boken som vill ändra mänsklighetens mörkersyn