Stor rapport om världens växter – 2 av 5 är hotade

Gundelia (Gundelia tournefortii) är en ätbar växt som skördas i sådan omfattning i det vilda att det inte blir så många frön över. Foto: Zeynel Cebeci – Own work, CC BY-SA 4.0

Växter och svampar är viktiga byggstenar i livet på jorden och är lösningen på många av de stora problem vi står inför. Trots det använder vi bara en bråkdel av dem och har bristfälliga kunskaper om världens många arter. Dessutom anses 2 av 5 växter i dagsläget vara utrotningshotade.

Det är några av slutsatserna i den nya stora rapporten State of the World’s Plants and Fungi 2020, som baseras på tolv nya vetenskapliga artiklar från 210 forskare från 42 länder, bland annat Royal Botanic Gardens Kew, Göteborgs universitet och Botaniska trädgården i Göteborg.

Växter och svampar ger oss bland annat tillgång på mediciner, livsmedel och energi och det finns en enorm potential hos världens många arter. Trots det är vi beroende av väldigt få arter. Enbart 15 växter står för hela 90 procent av energiintaget av mat i världen och fyra miljarder människor är helt beroende av tre grödor – ris, majs och vete.

Rapporten tar upp 7 039 växter som är ätbara, men som används i väldigt liten skala i dagsläget.

– Med en global befolkning som förväntas öka från 7,8 miljarder idag till 10 miljarder år 2050 kunde en del av dessa vara nyckeln till att framtidssäkra produktionen av livsmedel. Så många som 417 av de 7 039 undersökta ätbara växterna kan bli viktiga livsmedelsgrödor, skriver forskarna i sin rapport.

Få växter används som bränsle
Det är inte bara matproduktionen som är beroende av få grödor. Även biobränslet kommer från väldigt få källor. 80 procent av det industriella biobränslet härstammar från sex grödor (majs, sockerrör, sojabönor, palmolja, raps och vete). Forskarna bakom rapporten hittade så många som 2 500 växter som kan användas till bränsle eller bioenergi.

– Vi har blivit beroende av alldeles för få arter, säger Alexandre Antonelli, forskningschef vid Royal Botanic Gardens, Kew och professor vid Göteborgs universitet som tidigare arbetade vid Botaniska trädgården i Göteborg och Göteborgs Centrum för Globala Biodiversitetsstudier.

Varför är det ett problem?
– Det finns flera skäl: ekonomiska, sociala och miljömässiga. Kanske det mest påtagliga är sårbarheten för vårt samhälle. Genom att vi blivit så beroende av så få grödor så blir vi särskilt utsatta om till exempel en ny sjukdom skulle drabba dem. Det är vad som hände på Irland i mitten på 1800-talet, då cirka en miljon människor dog när potatisbladmögel förstörde alla skördar och de inte hade några alternativ till hands. Ett annat problem är vår hälsa, då vi behöver en varierad kost för att få i oss många näringsämnen, förklarar Alexandre Antonelli.  

Är inte det stora problemet hur grödorna odlas och hanteras (stora monokulturer och kraftig besprutning)?
– Enfaldigheten skapar även stora ekologiska problem då få grödor odlas i stor skala och utarmar lokala pollinatörer, kräver stora mängder pesticider, och odlingarna sköts ofta av stora företag som erbjuder få arbetstillfällen. Odlingen av fler inhemska växter för mat, energiförsörjning, fiber, medicin med mera skulle gynna den biologiska mångfalden, blir mer motståndskraftigt mot extremt väder på grund av lokala anpassningar och skapa arbetstillfällen som baseras på hållbar användning av naturresurser.

Kamp mot tiden att hitta viktiga arter innan de utrotas
Rapporten tar också upp att vi fortfarande upptäcker mängder av nya växter och svampar. Bara under 2019 namngavs 1 942 växter och 1 886 svampar som nya för vetenskapen. Bland dessa finns till exempel nära släktingar till arter som idag är värdefulla som mat, dryck, läkemedel eller fibrer. Men det är en kamp mot tiden att hitta, identifiera, namnge och bevara arter innan de utrotas.

– När vi snart nu inleder det mest kritiska decenniet som vår planet någonsin har mött, hoppas vi att den här rapporten kommer att ge allmänheten, näringslivet och beslutsfattarna de fakta de behöver för att kräva naturbaserade lösningar som kan hantera de tredubbla hoten: klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och kommande livsmedelsbrist för en växande befolkning, säger professor Alexandre Antonelli.

Källor: Royal Botanic Gardens Kew och State of the World’s Plants and Fungi 2020