Gå till innehållet
Ett sortiment av olika färgglada blommor.

Snittblommor.

Stor miljö­belastning för blombuketter

Det köps väldigt mycket snittblommor i Sverige. Men de är ofta importerade och har med sig en lång rad olika negativa aspekter för både klimat och natur. Det visar studier och det är åtminstone delar av branschen i Sverige medveten om.

Snittblommor är en stor bransch. Enbart i Sverige importerades det år 2019 snittblommor till ett värde av 793 miljoner kronor. Det odlas också en hel del blommor i Sverige. Under 2020 fanns det 134 företag som odlar snittblommor i Sverige. Av dessa var hela 97 procent tulpaner enligt statistik från Jordbruksverket.

Stor påverkan från fossila bränslen och gifter

Alla dessa miljontals blommor som odlas enbart för den svenska marknaden använder vatten, näring/gödsel, el (eftersom mycket odlas i växthus) och väldigt mycket bekämpningsmedel. Lägg till transporten från produktionslandet till Sverige och det blir tillsammans en ansenlig påverkan.

De studier som gjorts på snittblommors miljöpåverkan har visat att den största påverkan på miljön kommer från transporter, uppvärmning av växthus med fossila bränslen, gödsel och kemiska bekämpningsmedel.

Det sistnämnda är särskilt alarmerande för alla som bryr sig om biologisk mångfald och att bevara våra pollinatörer. Snittblommor omfattas nämligen inte av samma lagstadgade kontroller som ätbara grödor. Det innebär att många snittblommor och andra plantor innehåller stora mängder bekämpningsmedel.

Höga nivåer gifter

En studie från 2008 visade att de kunde innehålla 50 gånger(!) högre halter än livsmedel. Det innebär att insekter i närheten av odlingarna får i sig mängder av bekämpningsmedel, vilket har visat sig i åtskilliga studier ha allvarliga effekter på insektspopulationerna.

Officiell statistik från Nederländerna avslöjar att odling av blommor och blomlökar använder stora mängder bekämpningsmedel. För odling av lökar till olika arter liljor används det i Nederländerna hela 113,7 kg per hektar, för rosor används 40 kg/hektar och tulpaner nästan 26 kg/hektar. Det kan jämföras med att det i Sverige används ungefär 2,4 kilogram medel per hektar i oekologiska odlingar av bär, frukt, och grönsaker.

Vatten i mängder

Det används också väldigt mycket vatten för att odla snittblommor. Varje rosblomma har i snitt fått 7-13 liter vatten. I Kenya står blomsterodlingen för 45 procent av den totala vattenanvändningen i landets export. Vatten som annars skulle kunna gå till att producera livsmedel eller direkt till befolkningen. Det byggs också enorma växthus på bördig mark som annars hade kunnat användas för odling av livsmedel. Blomsterodlingar ger jobb åt över 2 miljoner människor i Kenya och ger landet stora importinkomster, men det finns rapporter om dåliga arbetsförhållanden och att arbetarna utsetts för farliga nivåer av bekämpningsmedel. En studie på kvinnliga arbetare i Ecuador visade att gravida kvinnor som exponerades för bekämpningsmedel i vardagen löpte större risk att få barn med neurologiska skador.

Förutom påverkan på den biologiska mångfalden och vattenanvändningen lokalt står snittblommor och blomsterodlingar också för stora utsläpp. Här finns det stor skillnad på blommor odlade i Sverige och de som importerats. Enligt en brittisk studie ger importerade blommor upphov till mellan 3 och 67(!) gånger så stora utsläpp som blommor odlade i landet.

Lokalt producerat oftast betydligt bättre

Det är med andra ord bättre att köpa så lokalt producerade snittblommor som möjligt. 2020 startade föreningen Snittblomsodlare i Sverige, som idag har drygt 170 medlemsföretag från Ystad till Luleå. Eva Eliasson är ordförande i föreningen. Hon berättar att medlemmarna, som alla är småföretagare med max tio anställda, samtycker att inte använda naturfrämmande bekämpningsmedel eller konstgödsel och att inte odla i uppvärmda växthus.

En kvinna som håller en bukett med rosa blommor i växthusmiljö.

Eva Eliasson, ordförande i Snittblomsodlare i Sverige.

Vilka miljöbelastningar skulle svenska odlare behöva bli bättre på?
– I föreningen har vi ett antal frågor vi vill ta oss an. En handlar om utsädet. Vad har det för miljöpåverkan? Hur kan vi vara med och påverka tex de som tar fram lökarna i Holland? Frön är också viktiga och något som vi vill fördjupa oss i nästa år. Vidare är det frågan om cirkularitet. Hur kan vi göra vår egen jord och kompost i större utsträckning? Jordhälsa är årets tema och vi har föreläsningar för att lära oss till exempel hur vi genom att ta jordprover kan minska risken för övergödning.

Jobbar ni med att uppmuntra odling av inhemska vilda växtarter?
– Det är inget fokus för oss just nu, men vi har en del kunskapsutbyte i föreningen. Några medlemmar odlar inhemska arter och är kunniga på ämnet. Det är en viktig och intressant fråga, men generellt behöver vi lära oss mer om området.

Säsongen är ju relativt kort i Sverige, inte minst utan uppvärmda växthus, hur ska man göra om man vill ha snittblommor övrig tid på året?
– Våra odlare har färska blommor från april i söder, till den första frosten. Resten av året jobbar vi med torkade blommor och vintergrönt. Det blir fantastiskt vackra blommor även på vinterhalvåret, säger Eva Eliasson.

Medlemmar i föreningen har även intervjuats i ett kandidatexamensarbete från 2022 av Marika Johansson och Kajsa Zeilon. De sammanfattar sina resultat så här:

– Resultatet från intervjuerna visar att utmaningar med branschen för snittblommor är utsädets ursprung, kunskapsbrist och beteende- och konsumtionsmönster. (…) Mer transparens, kunskap och samverkan behövas i branschen för att utvecklas hållbart på lång sikt. 

Men de poängterar också att möjligheter för en hållbar snittblomsodling är god och att svenska frilandsodlade snittblommor “kan anses vara ett mer hållbart alternativ än de importerade blommorna. Detta på grund av kortare transporter samt användning av näring och kemikalier”. För att främja produktion och konsumtion av svenska hållbara snittblommor anser Marika Johansson och Kajsa Zeilon att det kan behövas politiska incitament och “möjligtvis en certifiering eller märkning”.

Förslag för dig som vill tänka miljömässigt kring snittblommor

  • Odla växter som blir fina i en bukett i din egen trädgård. Det är dessutom mycket roligare att ge bort.
  • Plocka en bukett med växter från naturen, så länge det inte är fridlysta.
  • Under vinterhalvåret kan du ge bort frön från fina växter i närnaturen.
  • Köp snittblommor från Snittblomsodlare i Sverige – de har oftast en större miljöhänsyn än importerade blommor.
  • Köp snittblommor som är certifierade med exempelvis Fairtrade, Krav eller är ekologiskt odlade. Då minskar risken för att de haft stor påverkan på miljön.

Läs mer om hur du gynnar biologisk mångfald i trädgården hos Rikare trädgård.

Källor: Kandidatuppsats, The Forward Lab, University of Minnesota

Mer att läsa