Pris till bönder som räddar starkt hotade ängshökar

Ängshök, hanne.Lägg märke till dubbla mörka tvärband på vingarna, fyra fingrar och väldigt slank kropp, stjärt och vingar. Foto: Daniel Pettersson 

Sveriges ängshökar är listade som ”starkt hotade”. I ett nytt projekt på Öland hjälper bönder till att säkra deras häckning. Nu har de prisats för sina insatser. Vi har pratat med Gösta Friberg som är engagerad i projektet.

Tio bönder tilldelades diplom under den internationella konferensen Ängshöken i Europa som just avslutats på Öland. Bakgrunden till utmärkelsen är att ängshökarna år 2013 plötsligt ändrade beteende på Öland.

LÄS ÄVEN: • Så ser du skillnad på brun kärrhök, blå kärrhök, ängshök och stäpphök

– 2013 flyttade i stort sett alla ängshökar simultant från alvar till åker. Ingen vet exakt varför. Knappt någon unge lär ha kommit på vingarna förutom två som föddes utanför mitt kontorsfönster på Svalgården och som fick maximalt skydd på privat basis, berättar Gösta Friberg, som är något av spindeln i nätet när det gäller ängshökar på Öland.

Varför ängshökarna plötsligt flyttade sina bon till åkermark vet man som sagt inte, men det har blivit allt vanligare även i övriga Europa. I Sverige har sedan 2012 de inventerade paren minskat dramatiskt och det beror delvis på att deras nya häckningsplatser på åkrar är farliga. Det är inte alltid lantbrukare ser bona som göms bland grödorna. Dessutom finns risk att bona plundras av rovdjur, kråkfåglar och rådjur. 

Gösta Fribergs roll i ängshöksprojektet har varit att hitta så många potentiella par som möjligt i åkermark. Sedan försöker han antingen hjälpa bönderna att undvika att köra på bona eller så springer han bokstavligen framför tröskan vid skörd för att hitta eventuella borymmare. Han får även hjälp av fågelskådare som tipsar honom om ängshökar och lägger in observationer på Artportalen.

Det är på Öland som de flesta av landets ängshökar häckar så lantbrukarnas insatser med att skydda hökarna är viktigt för beståndet. Så pass viktigt att tio av dem nu belönats med diplom. Insatserna verkar också ha gett resultat.

– 2016 visade ett trendbrott som nästan höll i sig i år. Kanske kan årets svaga minskning bero på att både Gotland och Uppland fick fler par. I år återvände dessutom åtta öländska par till naturmark och sex av dem producerade 12 ungar, berättar Gösta Friberg.

Det har mycket riktigt gått bra för Upplands ängshökar i årTotalt elva ungar har kommit på vingarna från sex par och det är det bästa resultatet på länge. För ett par år sedan dog två par efter att de byggt bo i slåttervallar på åkermark i Uppland.

– De som har valt att häcka i år har byggt bo i igenväxta sjöar där de förhoppningsvis är skyddade från rovdjur och skördetröskor, säger Maria Forslund som är länsstyrelsens koordinator för hotade arter i Uppsala län.

Ängshök, hanne. Den brunaktiga honan är svår att skilja från blå kärrhök (som dock har fem istället för fyra handpennor) och stäpphök (mörkare armhålor). Foto: Zsombor Károlyi 

Det är också det industriella jordbruket med stora uppodlade arealer som är ett av de största hoten mot ängshöken. De hittar färre möjligheter till boplatser och mindre tillgång till sork och annan föda. Men med rätt metoder verkar bönderna kunna gynna den hotade arten.

Vad är det bönderna på Öland har gjort för att skydda ängshökarna?
– 
Bönderna avsätter 50 x 50 m av vallen efter att jag hittat boet och märkt ut ”tomten”, förklarar Gösta Friberg. Därefter följer jag hur det avlöper i syfte att möjliggöra för bonden att skörda tomten så fort som möjligt om korp, rådjur, grävling eller räv ger sig på boet eller ungarna. När det blir dags för andraskörd försöker jag vara på plats för att vid behov hjälpa ängshökarna att argumentera med horderna av tillresta predatorer. I vårt län får bonden viss ersättning för skördebortfall och merarbete.

Tidigare har det varit känsligt med att rapportera ängshökar på Öland eftersom det finns en oro för att det kan störa häckningen. Hur ska fågelskådare bete sig när det gäller ängshökarna på Öland?
– Min önskan är att alla skådare rapporterar in alla ängshökar de ser – även upprepade observationer. Artportalen är nog bäst, men sms eller samtal till mig på 070-5585970 är väldigt bra för att få detaljuppgifter, säger Gösta Friberg.

Han berättar också att fotografer måste vara försiktiga och undvika att flockas runt ett känt revir. De får heller aldrig lämna bilen när reviret ligger nära en väg.

LÄS ÄVEN: • Ska spännande häckningar avslöjas eller inte?

– Sitter alla kvar i bilen ser den karismatiska arten  i det närmaste positivt på besöket, säger Gösta Friberg. 

Om räddningsaktionerna fortsätter under 2018, kommer ett utökat ”skalskydd” för paren att sjösättas. Det är en metod som lett till stora häckningsframgångar i Västeuropa och som förväntas minska böndernas uppoffringar.

– På sikt är målet att få ängshökarna tillbaka till alvaret. Även i det avseendet finns nya tankar om ett tillvägagångssätt som kan motverka de nackdelar som uppstått till följd av stundom mindre genomtänkta röjningsinsatser och betespåsläpp i mångfaldens namn. Ingenjörskonst i biologisk mångfald är inte lätt, avslutar Gösta Friberg.

Källor: Länsstyrelsen i Kalmar och Uppsala