Över 20 avverkningsanmälningar söder om sjön Yngern i Södermanland

Äldre skog söder om sjön Yngern. Foto: Bjarne Tutturen

Kring sjön Yngern i Södertälje, Nykvarn och Gnesta kommun i Södermanland finns fortfarande äldre, sammanhängande skogar. Varg och lo, tjäder och orre lever i skogarna och vid sjön häckar havsörn, storlom och fiskgjuse. Sveaskog har under 2018-2019 lämnat in över 20 avverkningsanmälningar bara på södra sidan sjön vilket kommer att fragmentera upp skogen.

Många av avverkningsanmälningarna söder om sjön vid Yngsviken är små men ligger intill varandra. Efter avverkning kommer de att bilda större hyggen, några som går ända ner till sjökanten. Bjarne Tutturen, som känner väl till skogarna och är med i den lokala skogsgruppen, säger:

– Jag har konstaterat att det avverkas hårt i området de senaste åren. Det är synd för det är ett större skogsområde som har varit av en ganska vild karaktär, men som nu håller på att tappa sina värden på grund av fragmentering. Det är här man har kunnat uppleva varg, lo, tjäder, orre, pärluggla, sparvuggla, berguv, fiskgjuse, havsörn och bäver.

Sjön Yngern är speciell för den har många ovanliga arter. Foto: Bjarne Tutturen
Fiskgjuse häckar vid sjön Yngern, Södermanland. Dess biotop hotas om gamla träd avverkas som kan bli framtida boplatser. Foto: Erik Hansson

Nyligen har en grupp ideella inventerare varit i de avverkningsanmälda skogarna vid Yngsviken, söder om Yngern. Men allt är långt ifrån undersökt ännu. Arter som har påträffats och inrapporterats till Artportalen är bland annat:

Ask (EN), franstandad barkskinnbagge (EN), vithornad barkskinnbagge (EN) goliatmusseron (VU), varg (VU), rynkskinn (VU), aspfjädermossa (VU), liten hornfliksmossa (vu), ekpricklav (VU), porslinsblå spindling (VU), blackticka (VU), grangråticka (VU) orange taggsvamp (NT), blekticka (NT), bronshjon (S), lunglav (NT), knärot (NT), motaggsvamp (NT), gul taggsvamp (NT), vedtrappmossa (NT), raggbock (NT), mindre hackspett (NT), sårläka (S), grön sköldmossa(S), långfliksmossa (S), tjäder (fridlyst, prioriterad art enligt skogsvårdslagen) dropptaggsvamp(S), rostfläck(S), arter på grov ekbark och olika nål- och spiklavar.  (EN= starkt hotad, VU= Sårbar, NT= Nära hotad S= Signalart).

Enligt ArtDatabankens Artfakta så är skogsbruk med kalhuggning, markberedning samt plantering de största hoten till flera av dessa arter. Det står bland annat i Artfakta att där rika förekomster av orkidén knärot finns bör hela området skyddas med reservatskydd eller biotopskydd.  I en av avverkningsanmälningarna (A 32939-2016) söder om Yngsviken finns rikligt med just knärot i slänterna ner mot vattnet. Tjäder finns också i skogarna där. Den missgynnas när skogen blir allt mera fragmenterad, när äldre skog avverkas och ersätts med täta plantskogar, enligt Artfakta: ”För en kontinuerlig förekomst av tjäder krävs att andelen lämpliga tjädermiljöer är minst 25 procent inom en sammanhängande skogsyta av minst 300 hektar”.   

Ägg från ett tjäderbo i den avverkningsanmälda skogen. Foto: Bjarne Tutturen

Så här står det i Artfakta om några av de arter som har påträffats:

Rynkskinn (VU): Slutavverkning och gallring är ett hot men också att alltför liten areal skog undantagen från skogsbruk. Skulle arten hittas på någon mer lokal i södra Sverige bör denna skyddas.

Aspfjädermossa, en hotad art som växer iden avverkningsanmälda skogen. Foto: Bjarne Tutturen

Aspfjädermossa (VU): Åtgärd: Samtliga lokaler måste ges ett ändamålsenligt skydd.

Liten hornfliksmossa (VU): Åtgärd: Samtliga kända lokaler med liten hornflikmossa bör ges ett ändamålsenligt skydd

Bårdlav i den avverkningsanmälda skogen. Foto: Kristina Bäck

Porslinsblå spindling (VU) Åtgärd: Äldre granskogar där porslinsblå spindling växer bör i möjligaste mån undantas från avverkning.

Blackticka (VU): Hot: Skogsskötselåtgärder är ett hot. Fragmenteringen av skogslandskapet innebär att artens förekomster isoleras. Åtgärd: Fler skogar med blackticka måste skyddas.

Grangråticka (VU): Hot: Kalavverkning. Åtgärd: Lokaler med grangråticka är alltid skyddsvärda och bör skötas med stor varsamhet. 

Goliatmusseron, en rödlistad art som växer i tallskogen som är avverkningsanmäld. Foto: Caspar S, via Wikimedia Commons

Goliatmusseron (VU): Goliatmusseronen hotas i första hand av att de skogar den förekommer i avverkas. För att säkra förekomsten av goliatmusseron där den finns bör kontinuitetsskogsbruk ske.

Brandticka, en svamp som inte trivs när det kalavverkas. Foto: Bjarne Tutturen

Brandticka (NT): Hot är kalavverkning och ett skogsbruk som innebär att mängden grova granlågor minskar.

Ullticka, en rödlistad art i den avverkningshotade skogen. Foto: Bjarne Tutturen

Ullticka (NT): Hot är avverkning och fragmentering av naturskog och äldre granskog med lång trädkontinuitet. Åtgärd: Miljöhänsyn med avsättningar och områdesskydd.

Orange taggsvamp (NT): Hotas främst av skogsavverkning. Arten tycks försvinna efter slutavverkning, markberedning och plantering och det är inte känt att arten har återkommit i anlagd skog på tidigare kalmark. Åtgärd: Områdesskydd.

Gul taggsvamp (NT): Slutavverkning och markberedning missgynnar arten. Åtgärd: För att inte artens numerär skall decimeras fordras att fler områden med äldre skog på näringsrik mark, fr.a. i södra och mellersta Sverige, bevaras.

Motaggsvamp (NT), främsta hotet är skogsavverkning. Foto: Kristina Bäck

Motaggsvamp (NT): Hotas främst av skogsavverkning. Arten tycks försvinna efter slutavverkning, markberedning och plantering. Åtgärd:  I brukad skog där arten förekommer bör hyggesfria metoder tillämpas med självföryngring och inte plantering.

Lunglav. Foto: Erik Hansson

Lunglav (NT): Orsaken till tillbakagången beror bland annat på slutavverkningar av äldre skogar. Rikliga förekomster bör skyddas med biotopskydd, frivilliga avsättningar eller reservat. Genom att skydda och utveckla skogsmiljöer med lunglav så gynnas också en lång rad andra sällsynta och rödlistade arter. 

Grön sköldmossa (S): Skogsavverkning och bristen på död ved i skogen utgör de allvarligaste hoten mot arten. Åtgärd: Tillräckligt stora arealer naturskog med god tillgång på död ved bör undantas rationellt brukande.

Det finns rikligt med knärot i en av avverkningsanmälningarna. Foto: Hans Hillewaert, CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons

Knärot (NT): missgynnas av modernt skogsbruk, försvinner på kalhyggen när de grunt växande jordstammarna exponeras för solljus. Åtgärd: Knärotens växtplatser bör undantas från modernt skogsbruk. För rika förekomster- reservatsbildning eller biotopskydd.

Vedtrappmossa. Områden där den växer bör undantas från rationellt skogsbruk, står det i Artfakta. Foto: Bjarne Tutturen

Vedtrappmossa (NT): Skogsavverkning och bristen på grov död ved i skogen är de allvarligaste hoten mot arten. Åtgärd: Lokaler med sluten granskog, tillräckligt stora för att säkerställa ett kontinuerligt tillskott på grova lågor, bör undantagas från rationell skogsskötsel.

Vid sjön häckar både havsörn (NT) och fiskgjuse (en fridlyst art som ska vara prioriterad i skogsvårdslagen). Dessa fåglar behöver stora gamla träd för att bygga sina bon i och en häckningsbiotop som inte är exploaterad eller avverkad. Om fiskgjusen står det i Artfakta: Skogsavverkningar utan hänsyn till bevarandet av fiskgjusens boträd och häcknings­biotop utgör en fara inom vissa områden genom att tillgången på lämpliga träd minskar. 

Vargspillning, i skogarna vid sjön Yngern Södermanland. Foto: Bjarne Tutturen

Trots att skogsområdet känns vilt så ligger det bara några mil från tätorterna Södertälje, Järna, Gnesta och Nykvarn. Sörmlandsleden passerar intill några av avverkningsanmälningarna. Den om vandrar här kan njuta av skogen med mossor, lavar, svamp, lingon-och blåbärsris- men snart är det endast ett minne. Den som paddlar på sommaren eller åker skridskor på sjön på vintern kommer snart att få se hyggen runt sjön i alla väderstreck.

Sveaskog har gjort en och annan bra åtgärd i området också, enligt Bjarne Tutturen. Han säger:
– Jag har själv i samråd med Sveaskogs naturvårdsansvarig fällt grova tallar för att skapa död ved åt raggbock. De har bjussat på ca 100 grova tallar. Dessutom har de gallrat fram ekar på flera ställen. Det som gör mig bekymrad är att de hugger så nära sjön på flera ställen. Det har bland annat lett till en brunifiering av sjön, då mer humusämnen läcker ut i sjön. Det kan även leda till lokala försurningsstötar på våren som kan slå ut kräftdjur i delar av sjön.

Flyhål för en raggbock i skogen vid sjön Yngern. Foto: Bjarne Tutturen

Foto: Bjarne Tutturen

Att äldre skogar som detta hålls intakta är även viktigt för klimatet. Det anser i alla fall 11 000 forskare från 159 länder som under hösten har gått ut med ett upprop. De menar att vi är i en klimatnödsituation och för att hindra en miljömässig katastrof så krävs det att all resterande ur- och gammelskog i världen måste skyddas. Vi måste sluta med förstörelsen av naturen och återställa naturområden för att låta dem absorbera koldioxid och skapa bättre förutsättningar för biologisk mångfald, skriver forskarna i uppropet.

Dropptaggsvamp, en signalart påträffad i skogarna som ska avverkas. Foto: Bjarne Tutturen

I Sverige har över 45 000 personer skrivit på mot att skogar som de här skogarna ska avverkas i uppropet ”Vår Skog” – en kampanj som fördes av flera miljöorganisationer mot Sveaskogs skogsbruk i början av 2019. 

Flagellkvastmossa, signalart i den avverkningsanmälda skogen. Foto: Kristina Bäck