Nya rödlistan: 1 av 10 svenska arter hotade

Skogsbruk i form av trädplantering. Foto: Erik Hansson

Skogsbruk i form av trädplantering. Foto: Erik Hansson

Den 28 april släpptes den nya rödlistan över hotade svenska arter. 2029 av cirka 22 900 bedömda arter är hotade och ungefär en femtedel (4273) är rödlistade. Det beror enligt ArtDatabanken framför allt på skogsavverkning, fiske och igenväxning.

Rödlistan ska enligt författarna på ArtDatabanken ses som ”en barometer för arternas tillstånd och vara till hjälp vid identifiering och prioritering av naturvårdssatsningar samt bidra med kunskap för att nå uppsatta miljömål”. I listan tas arter upp som är hotade antingen på grund av alltför små populationer eller för att populationen minskat kraftigt på sistone.

Tornseglare. Foto: Erik Hansson

Tornseglare – en av de nya arterna på rödlistan. Foto: Erik Hansson

Bland ljuspunkterna hittas groddjur och vissa stora däggdjur som klarat sig bra sedan år 2000 ”tack vare lyckade naturvårdsåtgärder och/eller ny lagstiftning”.

Över lag är det dock dyster läsning i årets rödlista. Framför allt eftersom det inte sker några större förbättringar. Enligt ArtDatabanken är skogsavverkning och igenväxning av slåtter-, ängs-, betes-, skogs- och myrmarker bland de största hoten. Dessa två faktorer utgör ett hot mot vardera 30 procent av de rödlistade arterna.

Bland övriga faktorer med stor inverkan finns fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (exempelvis alm och ask), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter.

Sedan senaste rödlistan 2010 har det skett en del förändringar. Antalet hotade fågelarter har ökat från 38 till 52 och det gäller framför allt flera fältsparvar, ejder, tornseglare och hussvala. Detsamma gäller fjärilar, vilket beror på ”den försämrade situationen i jordbrukslandskapet i kombination med bättre kunskap om arterna”. Bättre kunskap finns nu också om bland annat skalbaggar, tvåvingar och skinnbaggar delvis tack vare ökade observationer på Artportalen. För de flesta övriga arter som svampar, ryggradslösa djur, växter och mossor har det inte skett några stora förändringar.

När det gäller landskapstyper är det enligt ArtDatabanken tydligt att jordbrukslandskap och marina miljöer har högre andel rödlistade arter. I jordbruksmarker beror det troligen på den allt mindre arealen jordbruksmark och minskningen av naturbetesmarker. I haven beror det på habitatförstörelse, ”främst orsakat av fiskets bottentrålning, samt ökad näringsbelastning”.

– Det senaste decenniets insatser för Sveriges flora och fauna i form av områdesskydd, åtgärdsprogram, våtmarksrestaureringar, kalkningar, utsläppsreduktioner m.m. har bidragit till att förbättra situationen för Sveriges arter. Lägg därtill att i många fall syns ännu inte effekterna av de vidtagna åtgärderna, antingen för att de biologiska systemen tar lång tid att vända eller för att det idag inte finns tillräcklig övervakning för att följa populationsutvecklingen. Likväl talar både rödlistan och rödlisteindex sitt tydliga språk; inom stora områden krävs fortfarande omfattande och kloka insatser för att vi inte ska tappa en betydande del av vår flora och fauna under detta århundrade, skriver ArtDatabanken.

Källa: Rödlistan 2015 (pdf)