Tornseglare. Foto: Erik Hansson
Trots att det ringmärkts 54 000 tornseglare under hundra års tid har bara ett enda återfynd gjorts – i Kongo i centralafrika. Med ny teknik där tornseglarna förses med en ljuslogger som känner av solljus och kan bestämma fågelns position med tio mils säkerhet kan forskare på Lunds universitet avslöja mer om tornseglarna och deras flyttning. Ljusloggerna väger bara ett halvt gram och tynger därmed inte ner fåglarnas flykt – något som varit extra viktigt med tanke på att tornseglarna lever så gott som hela sina liv i luften.
Tornseglare. Foto: Erik Hansson
För oss är tornseglaren en sommarfågel som kommer hit ungefär tre månader om året för att häcka. Redan i slutet av sommaren vänder fågeln söderut och tack vare ljusloggerna vet man nu att de tar vägen ner över Spanien, via västafrika till Kongo i centralafrika. Flytten tar ungefär två månader.
Vårflytten norrut går via en regnskog i Liberia där tornseglarna samlar kraft genom att äta insekter inför flytten över Sahara.
Tekniken med ljuslogger har fått flyttfågelforskningen att göra stora framsteg.
Förutom 200 tornseglare har forskarna från Lunds universitet satt ljuslogger på exempelvis en dubbelbeckasin som visade sig flytta 600 mil från Jämtland till västafrika på bara tre dagar med en snitthastighet på 90 km/h vilket är rekord för en så lång flygning. I år förses hussvalot på Ottenby fågelstation på Ölands södra udde med ljuslogger vilket redan har visat att de tillbringar vintern i Namibia. Något som tidigare var okänt. Även rosenfinkar, törnskator, mindre strandpipare och nattskärror har försetts med ljuslogger och snart kommer vi veta betydligt mer om fåglarnas flyttvägar och flyttvanor.
Källa: SVT Vetenskap
