
Igår en snösiska, idag en gråsiska. Foto: Daniel Pettersson
Många av Sveriges fågelskådare vaknade idag till nyheten om att ett av deras Sverigekryss försvunnit. Arten snösiska anses inte längre vara en art utan en ras/underart till gråsiska. Det är bara en av en lång rad förändringar som Taxonomikommittén kommit fram till.
Under sina möten ser BirdLife Sveriges Taxonomikommitté (Tk) över aktuell forskning och utifrån den uppdaterar de vilka fåglar som ska få art- eller rasstatus i Sverige. Vid deras senaste möte i april 2016 bestämdes en lång rad förändringar av den så kallade VP-listan (lista över fåglar i Västra Palearktis). Fåglar som tidigare ansetts vara egna arter är nu bara raser av befintliga arter, medan andra fått ny artstatus.
– Tk försöker i möjligaste mån bevaka och läsa in sig på den forskning som publiceras. Sedan publiceras idag en allt stridare ström av forskning, så det är en allt större utmaning att hålla jämna steg med allt som publiceras, berättar Markus Lagerqvist, ledamot i Tk.

Skata (Pica pica) delas numera upp i två raser (inte arter), pica och den något större fennorum, som finns i norra Sverige. Foto: Erik Hansson
Av de förändringar som svenska fågelskådare påverkas av är snösiskan kanske den största. En vitare gråsiska med liten näbb som tidigare ansågs vara en art och därmed möjlig att ”kryssa” anses nu i nya Tk-listan bara vara en ras av gråsiska och därmed inte ”kryssbar”. Det har under åren presenterats allt mer forskning som visat att grå- och snösiska rör sig om samma art, men det är först nu det ändras av Tk.
– I de flesta listor betraktas de fortfarande som olika arter, men en allt större mängd forskning har pekat på att de hellre borde ses som en art. Det finns dock en tröghet i att genomföra ändringar och invänta olika, oberoende studier. Bland de stora världslistorna har hittills HBW/BirdLife International beslutat att också betrakta dem som en art, medan de övriga inte agerat i ärendet ännu.
Det finns alltså flera olika fågellistor i världen, som dessutom har olika syn på vilka fåglar som räknas som arter eller raser. Det finns i dagsläget inga internationella bestämmelser kring detta.
– Det stämmer, det finns idag ingen globalt överenskommen taxonomi, utan ett flertal olika världslistor och regionala eller nationella listor, berättar Markus Lagerqvist. Däremot finns en ambition att arbeta mot mer koncensus, vilket skulle ha många fördelar och minska begreppsförvirringen. Detta kommer vara ett tema på en international kongress under 2018, så kanske vi kan nå en större konsensus inom några år.
En annan art som ”försvinner” är berberfalk, som nu anses vara en underart till pilgrimsfalk. Vad är egentligen skillnaden mellan en underart och en ras?
– Det är samma sak. Här har genetiska studier visat att berberfalken släktmässigt är ”inbäddad” bland de andra raserna av pilgrimsfalk.
Den nya listan innehåller ju en stor mängd förändringar – vilka skulle du säga är de största för svenska fågelskådare förutom snösiskan?
– Den amerikanska rasen av blå kärrhök får artstatus som amerikansk kärrhök, finns flera fynd i Europa och en art som potentiellt skulle kunna dyka upp i Sverige, varför inte i Falsterbo!
– Tundratruten splittas från silltrut, en art att hålla utkik efter, framför allt i Östersjön.
– Bland trutarna splittas också vegatrut och mongoltrut från gråtrut. Den senare finns en nyligt fynd från på Irland.
– Berberfalken ses framöver som en ras av pilgrimsfalk.
– Gröngölingarna på iberiska halvön splittas som iberisk gröngöling.
– Maghreblärka splittas från tofslärka, ett möjligt soffkryss om man skådat i Marocko.
– Blåfinken på Kanarieöarna delas upp i två arter; teneriffablåfink och grancanariablåfink.

Gråliran har fått ny släkt. Foto: JJ Harrison. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Commons.
– Ett flertal släktesförändringar görs också. Ändringarna görs som regel för att nya genetiska studier har visat att tidigare indelningar inte har speglat släktskapen korrekt. I vissa fall är det en smaksak om man föredrar lite större sammanhållna släkten, eller mindre, men Tk har i flera fall valt att ändra för att anpassa sig till koncensus, med de ledande världslistornas släkesindelning.
För svenska arter placeras följande i nya släkten:
• större lira, grålira (Ardenna)
• dvärgskarv (Microcarbo)
• större skrikörn, mindre skrikörn (Clanga)
• dvärgörn (Hieraaetus)
• vitvingad lärka (Alauda)
• dvärglärka (Alaudala)
• grönfink (Chloris)
• grönsiska (Spinus)
• hämpling, vinterhämpling (Linaria)
• gråsiska (Acanthis)
Källa: Taxonomikommitténs rapport

Chefredaktör och grundare. Stötta Natursidan – ge bidrag via bankgiro (5114-2529) eller Swish (0730-385 185). Tack! Naturligtvis betalas det skatt på dessa gåvor.
Den här texten innehåller ett flertal språkliga fel. Flera krångliga meningar där orföljden är tokig. Ett antal fel vad gäller formen ”en” och ”ett”, eller av typen ”iberiska gröngöling”, gör att jag stundtals får intrycket att texten är översatt automatiskt från något annat språk, och sedan bara snabbt rättad. Ordet ”splittas” (”delas”, eller ”skiljs” från) tycker jag inte alls borde förekomma i journalistisk text på svenska, förutsatt att det inte är ett citat.
Jag skriver inte det här för att märka fel, utan för att ge er konstruktiv krikik. När jag läser texten så faller den avsevärt i trovärdighet ju fler fel jag stöter på. Det här är inget vetenskapligt inlägg för mig, utan något jag hade kunnat läsa i en kompis facebookinlägg. Jag tolkar det som att den som skrivit texten, inte tyckte den var tillräckligt viktig för att läsa igenom en extra gång. Inte tyckte att jag (läsaren), var tillräckligt viktig för att få en bra läsupplevelse.
Ni skriver ju om mycket som är bra, som folk behöver höra. Om ni vill få folk att lyssna så behöver ni skriva korrekt! Mitt tips är enkelt. Det enda som krävs är korrekturläsning, helst av någon annan än den som skrivit texten.
Vänliga hälsningar
/Caroline
Hej Caroline!
Tack för dina synpunkter.
Jag hittade några av dina exempel på bristfälligt språk, men artikeln är inte ”automatiskt översatt från annat språk” och ordet ”splittas” används frekvent inom fågelskådning.
För några år sedan ringmärkte jag ett antal siskor.. Rätt som det var kom det in ett väldigt ljust exemplar som jag bestämde till snösiska. Senare insåg jag att jag kanske felmärkt andra unga snösiskor som gråsiskor. Så jag började titta i litteraturen… Efter ett tag upptäckte jag att enligt de mått som anges i L.Svenssons ringmärkarguide skiljer sig kvoten ving/stjärtlängd utan överlapp mellan snö och grå definierade av L.S har ni beaktat detta i ert resonemang ?