Ny studie: Kråkfåglar tänker inte ut lösningar – de prövar sig fram

Kråka. Foto: Erik Hansson

Kråka. Foto: Erik Hansson

Det kommer relativt ofta nya rön och artiklar om hur intelligenta kråkfåglar är. Nu har dock en grupp forskare kommit fram till att det inte handlar om att kråkfåglar tänker efter eller resonerar sig fram till hur de ska agera – istället löser de problem genom att testa sig fram.

– Dessa tidigare studier som testat kråkfåglars förståelse av orsak och verkan har haft bristfällig metodik och statistik. Man har därför överskattat i vilken grad kråkor och andra fåglar kan resonera om orsak och verkan. Vissa har till och med hävdat att dessa fåglar är lika smarta som fem- till sjuåriga barn. Vår analys visar att fåglarna i dessa studier inte uppvisar någon förståelse eller resonerande, de löser problemen genom trial-and-error-inlärning, säger Stefano Ghirlanda, professor i psykologi vid Brooklyn College i New York. 

LÄS ÄVEN: • Forskare: Kråkfåglar tröstar och är politiska

Experimenten som tidigare ansetts visa att kråkfåglar förstår och resonerar har inspirerats av Aisopos-fabeln ”Kråkan och kruset”. Den går ut på att en törstig kråka släpper ned stenar i ett krus för att höja vattennivån och till slut kan komma åt att dricka vattnet.

LÄS ÄVEN: • Naturfilmer: Hägrar fiskar med brödbitar

Den nya studien har gått igenom sju befintliga studier och omanalysen av data stöder idén att fåglarna snarare löser dessa problem genom att prova sig fram än genom förståelse.

– Alla är överens om att kråkfåglarna kan lära sig att lösa många av dessa problem och att de kan utföra väldigt avancerade beteenden. Det finns ingen konflikt om vad kråkor gör eller inte gör. Det kontroversiella gäller vilka mentala förmågor som ligger bakom, säger Johan Lind, docent i etologi vid Stockholms universitet.

Det är lätt att tro att kråkfåglar har en stor förståelse och är bra på att resonera eftersom man kan se dem göra avancerade beteenden, men Johan Lind och hans kollegor menar att det handlar om andra inlärningsmekanismer som ligger bakom dessa beteenden.

Nötskrika som fyller på vinterförrådet. Foto: Erik Hansson

Nötskrikan är en annan kråkfågels om förekommit i studierna. Foto: Erik Hansson

Kråkfåglar testar världen på så många fler sätt än vad exempelvis en duva gör. När ett visst beteende ger någon form av belöning lär kråkfåglarna sig det och testar med samma metod igen. Då djurs inlärning är så effektiv kan vissa resultat som sett ut som att fåglarna förstår experiment istället förklaras av att fåglarna generaliserar. Till exempel, innan ett av experimenten hade fåglarna tränats på att släppa stenar i en vattenfylld behållare. När fåglarna senare får välja mellan att släppa olika tunga objekt i en vattenbehållare valde fåglarna de tunga objekten, objekt som var lika tunga och såg mer ut som stenarna de tidigare tränats på.

– Istället för att de förstår att ett tungt objekt tränger undan vatten mer än ett lätt objekt menar vi att deras val orsakades av generalisering av tidigare träning. Det andra problemet med dessa studier är rent statistiskt. En utgångspunkt för att fåglarna förstår problemen de utsatts för är att de väljer rätt på första försöken. Men de flesta studier har använt för få fåglar för att man ska kunna testa detta. Istället har tidigare studier låtit fåglarna göra många val och ofta använt genomsnittet av de tio första valen. Vi har räknat om alla data för att bättre kunna uppskatta deras förstaval och i de flesta fallen gör fåglarna fel från början men lär sig sedan successivt, precis så som man förväntar sig utifrån trial-and-error inlärning, säger Johan Lind.

Den nya studien säger alltså inte att kråkfåglar är ointelligenta. Snarare att man underskattar kraften i associativ inlärning, vilken ger kråkfåglarna en stor inlärningsförmåga.

Hur har forskarna som ni granskat reagerat på er studie?
– De allra flesta har varit väldigt generösa, vår studie kunde bara göras genom att dessa forskare delade med sig av sina egna data. Under granskningsfasen av manuskriptet, det som kallas peer-review, har flera av de forskare vi kritiserat också hjälpt oss att förbättra manuset, berättar Johan Lind.

I studien, som publicerats i Animal Behaviour, ger forskarna förslag på hur framtida experiment bättre kan testa om fåglarna har en förståelse för de problem de ställs inför.

Här är alla data och analyser som används i studien.

Källor: Stockholms Universitet och Science Direct