Långt fler rödlistade arter i skogar med naturhänsyn

Raggbock – en av de rödlistade arterna som inte hittades i de traditionellt brukade skogarna. Foto: John Hallmén

Det är stor skillnad i biologisk mångfald mellan områden som brukas med traditionellt skogsbruk och områden där viss hänsyn tas. Det visar ny forskning från SLU som jämfört förekomsten av skogslevande insekter i två av Sveaskogs ekoparker med jämförbara skogar där konventionellt skogsbruk bedrivs.

I ekoparker ska minst hälften av skogarna skötas med ökad hänsyn och skydd. De ska också vara så kallad ”multifunctional forest” – multifunktionella skogar som kombinerar flera olika funktioner. Förutom skogsbruk ska delar av skogarna bevaras och de ska även kunna användas till rekreation (till exempel vandring, bärplockning, jakt och fiske).

I sin studie, publicerad i Forest Ecology and Managment, beskriver forskarna de svenska skogarna baserad på befintlig forskning:

– Medan naturliga skogsekosystem uppvisar mycket varierande strukturer och dynamik, hanteras intensivt skötta produktionsskogar på ett sätt som ger den högsta ekonomiska vinsten. Detta resulterar i sin tur i förenklade strukturer med lägre variation i trädstorlekar och färre olika trädarter genom att gynna ekonomiskt intressanta träd. Dessa förändringar i strukturer har direkt eller indirekt orsakat en minskning eller utrotningshot för hundratals arter som är beroende av naturlig skogsstruktur och sammansättning.

Fyra gånger så många rödlistade skalbaggar

I studien tittade forskarna på förekomsten av hotade och vedlevande skalbaggar i fyra skogsområden. Detta eftersom många av de vedlevande skalbaggarna har höga krav på sin miljö och därför är bra indikatorer på ett landskaps naturkvalitéer. Var femte vedlevande skalbagge i Europa är hotad.

– I Ekopark Hornsö i Småland påträffades fyra gånger så många rödlistade skalbaggsindivider än i vårt referensområde i närliggande konventionellt brukad skog. Även i Ekopark Käringberget i Västerbotten var antalet rödlistade individer dubbelt så högt som i referensområdet, Anne-Maarit Hekkala, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Det var inte bara antalet skalbaggsindivider som skiljde sig åt, ännu viktigare var kanske upptäckten att de traditionellt brukade skogarna nästan bara hade vanliga skalbaggsarter. De sällsynta arterna, med höga krav på sin livsmiljö hittades bara i ekoparkerna. Hela 35 av de rödlistade arterna var unika för ekoparkerna. Detta gällde exempelvis arter som raggbock, hårig blombagge och orangefläckig brunbagge.

Död ved är nyckeln

Forskarna tror att skillnaderna beror på att det i ekoparkerna finns mer äldre skog, fler naturvårdsområden och högre förekomst av död ved än i konventionellt brukade landskap.

– Våra resultat visar potentialen hos multifunktionella skogar för att bevara biologisk mångfald av vedlevande skalbaggar, särskilt rödlistade arter, liksom vikten av lokal tillgänglighet av död ved, skriver forskarna i sin slutsats.

De poängterar också i sin inledning att problemet enkelt kan lösas:
– En enkel lösning för att stoppa nedgången av arter som är beroende av skog skulle vara att skydda värdefulla livsmiljöer.

LÄS ÄVEN:
Brist på gamla träd – var femte vedlevande skalbagge i Europa hotad
18 naturföreningar: Öka skyddet i Sveaskogs ekoparker
Avverkningsplaner i ekopark med över 200 rödlistade arter
Avverkning hotar Hornsö Ekopark – ett av Europas viktigaste områden för insekter

Källor: SLU och Forest Ecology and Managment