Gå till innehållet

Igelkott och skogshare minskar i antal och rödlistas

Igelkott. Foto: Erik Hansson

Både igelkotten och skogsharen minskar så pass kraftigt i antal i Sverige att de rödlistas. I förra rödlistan bedömdes bestånden vara “livskraftiga”. Nu är båda arterna “nära hotade”.

Rödlistan är en sammanställning av över 20 000 arter i Sverige och en bedömning av deras risk att dö ut i landet. En art kan rödlistas både på grund av att det finns så få individer kvar eller för att de minskat tillräckligt mycket i antal de senaste åren. För både igelkotten och skogsharen handlar den nya rödlistningen om att de minskar i antal.

Igelkott
– Det går att se tydliga trender i olika data på att det sker en minskning, främst i södra delen av landet, och det gör att igelkotten nu kommer in på rödlistan, skriver Henrik Thurfjell, Ansvarig däggdjur på SLU Artdatabanken.

Varför igelkotten minskar är dock inte klarlagt. En teori är att grävlingen, som gynnas av milda vintrar, tar så pass många igelkottar. Något som talar för den teorin är att grävlingen är ovanlig i Norrbotten och antalet igelkottar tycks öka i bland annat Luleå. En annan teori är att igelkotten i söder drabbats av någon sjukdom som inte spridit sig norrut än.

Eftersom orsaken till nedgången ännu är oklar så är det också svårt att veta vilka insatser som ska göras för att gynna igelkottar, men du som äger en trädgård kan hjälpa till. Lämna delar av trädgården lite vild med lövhögar, buskage och rishögar så att igelkotten har någonstans att ta skydd och hitta mat. Det kan även hjälpa att bygga ett bo åt igelkottar (se ritning här).

En vit skogshare springer över ett snötäckt fält.

Skogshare i vit vinterpäls. Foto: Bouke ten CateOwn work, CC BY-SA 4.0, Link

Skogshare
Skogsharen är ett exempel på att klimatkrisen börjar sätta sitt spår i rödlistan 2020, skriver SLU ArtDatabanken. På vintern byter haren till vit päls och under snöfria vintrar blir arten lätt att upptäcka för rovdjuren. Dessutom påverkas skogsharen negativt av konkurrensen från fältharen som är brun på vintern och som godsägare planterade ut i Sverige i slutet av 1800-talet.

En annan faktor som kan ha påverkat skogsharen är att det i mitten av 1980-talet sköts nästan 200 000 individer per år. Sammanlagt sköts under hela 1980-talet fler än 1,5 miljoner skogsharar. De senaste åren har det skjutits knappt 25 000 exemplar årligen av den numera rödlistade arten. Om det minskade antalet skjutna harar beror på att det finns färre skogsharar eller ett minskat intresse för att jaga skogsharar anses oklart.

– Sammantaget tyder allt på att skogsharen minskar i antal. Vi vet inte riktigt hur fort det går, men vi ser det som rimligast att minskningen under en tioårsperiod överskrider 15% men underskrider 30%, vilket gör att skogsharen klassas som nära hotad (NT), skriver Henrik Thurfjell.

Läs även:
Vit vinterpäls snöfria vintrar – hur klarar sig skogsharen?
Så skyddar du igelkottar från robotgräsklippare

Källa: SLU

Mer att läsa