Gymnasieelever prisade för svamp­studie i olika skogar

Det är ingen slump att Hjalmar Lundblad Karlsson och Tor Werner bestämde sig för att göra en studie om naturen. De berättar att de alltid varit naturintresserade. Förutom att fjällvandra och fiska råkar båda ha sommarstuga på Öland och har där fått uppleva en mångfald av arter:
– Blomstrande vild gräslök på våren, dovt surrande ekoxar från det gamla döda trädet på sommaren och mängder med svamp på hösten, berättar Hjalmar.

Men det var först när de hamnade i samma klass på naturvetenskapsprogrammet på Södra Latin som de lärde känna varandra. Då det blev dags för gymnasiearbetet var det redan från början klart att de ville göra något inom biologi och ekologi.

– När vi kom i kontakt med skogsbruksfrågan via dokumentärserien Slaget om skogen på SVT, så kände vi direkt att vi ville göra en studie som hade med skogens biologiska mångfald att göra. Även om dokumentärserien är lite väl dramatiserad med tydliga ”vi” och ”dem”, så gav den en bra överblick av de olika skogsfrågorna. Så efter att ha bestämt oss för att jämföra den biologiska mångfalden i naturskogar respektive produktionsskogar, så nischade vi ned vår frågeställning till hur mångfalden av marknära svamparter skiljer sig mellan skogstyperna, säger Tor.

De googlade på Sveriges främsta experter inom skogsmykologi och hittade då Anders Dahlberg, professor i mykologi vid SLU och medförfattare till boken “Svamparnas förunderliga liv”. Till deras “stora förvåning” hade han lust att hjälpa till med att utforma en fältstudiemetod för att besvara frågeställningen.

I oktober begav de sig ut i Huddinge i södra Stockholm och jämförde hur många svamparter de kunde hitta på 162m² i en skog där det bedrivs ett aktivt skogsbruk (produktionsskog) och en yta som kunde klassas som naturskog (i stort sett opåverkad av skogsbruk).

– Utifrån våra fältstudier och den litteratur vi har läst kunde vi bland annat dra slutsatsen att i Huddingeområdet innehar produktionsskogar 81 procent färre marknära svamparter än naturskogar. Vår studie har som sagt undersökt Huddingeområdet specifikt, men vi ser det som synnerligen sannolikt att den biologiska mångfalden av marknära svamparter generellt är mycket lägre i produktionsskogar än naturskogar i Sverige, vilket även stöds av tidigare forskning om biologisk mångfald, förklarar Hjalmar.

Tor fyller i:
– Vidare har vi dragit slutsatsen att det kommersiella skogsbruket med kalhyggen är den enskilt största orsaken till dessa procentsatser. Detta beror på att kalhyggesbruket, med plantage och utarmande av jordar, tillintetgör substrat och livsmiljöer för mängder av organismer, däribland marknära svamparter. Våra resultat visade också på ett oväntat och intressant faktum, nämligen att de få arter som observerades i produktionsskogen förekom i relativt stor mängd. Det förklaras av att produktionsskogens monotona miljö passar väldigt väl för några få arter, som dessutom inte utsätts för konkurrens från andra arter.

Deras forskning var så väl genomförd att de belönades med Naturhistoriska riksmuseets utmärkelse till Unga forskare “för särskilt framstående arbete inom området biologisk mångfald”. Priset är “en kortare vistelse på museets forskningsavdelning”.

– Det är så fantastiskt roligt, och det känns häftigt att vi som gymnasielever har fått chansen att lyfta denna viktiga fråga till en bredare publik! Det ska bli så roligt att få vara på Naturhistoriska riksmuseet några dagar senare i vår och göra fältstudier och gå ned i deras gamla arkiv, säger Tor.

Hjalmar berättar att priset gjort dem ännu mer sugna på att fortsätta att jobba med ekologi, svampar och skogar, även om även andra komplexa miljöfrågor lockar, så som skogsbruket, Östersjöns övergödning och utdöendet av arter.
– Vi tror att alla dessa frågor har gemensamt att de måste lösas utifrån ett helhetsperspektiv. Exempelvis går det inte att endast se till skogsbrukets ekonomiska aspekter, vilket Sverige till stor del gör idag, utan man måste även väga in de biologiska och sociala. Skogens ekosystem är så komplexa att ett tillintetgörande av dem kan ha konsekvenser vi inte kan förutse. Men vi tror att alla dessa problem kan och måste lösas, och vi skulle gärna vilja bidraga till det nu och i framtiden!

Läs även

• Köttätande svamp dödar med förgiftade klubbor
• Tips på ovanliga matsvampar
• Pedagogisk bok om svamparnas förunderliga liv
• Recension av omfattande verk om svampar
• Global uppvärmning försämrar symbios mellan svampar och träd
• Kalavverkning stryper energi för svampar