Gotlandsruss. Foto:Dennis Björklund CC BY-SA 3.0
Hästen gotlandsruss är ett effektivt och billigt alternativ för landskapsvård i eklandskap. Med deras hjälp gynnas den biologiska mångfalden och igenväxningen hindras, enligt en ny studie från SLU.
Jägmästare och biolog Pablo Garrido vid SLU har undersökt möjligheterna att återskapa och underhålla gamla kulturbetesmarker med hjälp av gotlandsruss – en härdig svensk häst-lantras som levt frilevande på Gotland sedan järnåldern. Eftersom det satsas stora pengar både i Sverige och EU på att bibehålla den biologiska mångfalden i ekmiljöer ville Pablo Garrido undersöka hur gotlandsrussen kunde fungera som landskapsvårdare.
Resultatet efter tre års studier, när russen levt som ”vildhästar” i ett inhägnat område, visade att de både är ett billigare och mer lättskött alternativ än nötkreatur, som kan underlätta arbetet med att bevara det öppna, svenska natur- och kulturlandskapet.
LÄS ÄVEN: • Vilda visenter i Sverige – är det eftersträvansvärt?
– I hägnens mer skogsklädda delar minskade antalet små träd jämfört med kontrollområden utan hästar. På så vis bidrog hästarna till en öppnare och ljusare skog, med färre men äldre och större träd. Framför allt åt hästarna av de mindre träden, och gärna lövträd såsom ask, rönn, ek och sälg. De undvek tall och gran, säger Pablo Garrido i ett pressmeddelande.
I hägnen har antalet växter och blommande örter ökat, vilket även har gynnat pollinerande insekter. Slutsatsen är att gotlandsruss kan vara effektiva på att restaurera igenväxta ängs- och hagmarker. Inte minst eftersom gotlandsruss är anpassade efter att gå ute året om och under vintern åt av mindre träd och buskar och på så sätt höll markerna öppna med färre men äldre och större träd.
LÄS ÄVEN: • Rödlistan 2015: 1 av 10 svenska arter hotade
Igenväxningen är ett av Sveriges största hot mot den biologiska mångfalden. Eklandskapet försvinner på grund av flera orsaker enligt studien. Dels läggs jordbruk ner och det finns inte längre några boskap, dels sker en aktiv omvandling av jordbruksmark till granplantager och dels sker allt mer bebyggelse av vägar och hus nära skogsbetesmarker. Fler gotlandsruss i den svenska naturen skulle kunna bidra till ökad biologisk mångfald.
Källor: SLU, Hela Gotland och SVT Öst
Chefredaktör och grundare. Stötta Natursidan – ge bidrag via bankgiro (5114-2529) eller Swish (0730-385 185). Tack! Naturligtvis betalas det skatt på dessa gåvor.
Hej! Mycket intressant! Men det finns ju gift i ekar och fr.a. i dess ollon. Vet man nåt om hur hästarna i studien reagerat på detta? Själv har jag fått stängsla ut mina hästar från ollonrika marker i höst. Och två hästar i närområdet har fått tas bort pga skador från giftet..
Med vänlig hälsning // Maria
Hej!
Nej det står ingenting om det i rapporten, enbart att ekollon varit viktig föda för grisar i Spanien.
Agria har lite tips om hur man kan undvika att djur äter ekollon: https://www.agria.se/lantbruk/artiklar/sjukdomar-och-skador/forgiftning-av-ekollon/
Ja ekollon är giftigt för hästar!
Hej
Har bara e liten undra om var bildem till artikeln är tagen då det inte är de russ som deltog i projektet som.är på bild bara lite nyfiken då det inte nämns.
Hälsningar Lisa Prytz
Hej Lisa!
Nej bilden är från Wikimedia och ska vara från Slottsskogen i Göteborg.
Synd att hästarna inte äter gran, min erfarenhet är att det är just detta träd som mest växer upp och skuggar ihjäl ek och andra ädla lövträd.
Mina russ äter gran och har vissa mornar en granig andedräkt.
Ekollon är bara giftigt för hästar om dom blir maniska och äter för mycket! Dom gillar och äter även ekbladen.