Gamla ekar i Stockholm skickades till värmeverk

Flera av de avverkade ekarna i Rågsved har stått på platsen sedan 1800-talet. Ekar hör till de träd som rymmer högst biologisk mångfald. Enbart i Sverige är ungefär 1500 arter knutna till ekar. Foto: Erik Hansson

Vid ett nytt bostadsbygge i Stockholm har det avverkats tiotals ekar, varav vissa var över 150 år gamla. Enligt de ansvariga för avverkningen har de grova ekstammarna hamnat i ett värmeverk. Flera insatta källor som Natursidan pratat med menar att detta inte är någon engångshändelse.

Gamla bilder från Google Street View (se nedan) visar hur platsen i Rågsved i sydvästra Stockholm såg ut till ganska nyligen. Gamla ekar med stora mäktiga kronor samsades på en gammal åkerholme och i sluttningen upp mot tunnelbanespåret växte fler stora ekar och hasslar. Längs med den närmaste vägen ståtade rejäla kastanjeträd.

Idag är vyn något helt annat (se nedan längst till höger). I stort sett varenda träd är borta. Det enda som avslöjar att det stått pampiga ekar här sedan 1800-talet är de rejäla stubbarna med över 150 årsringar. Två rangliga och smala ekar är allt som sparats på plats.

Ekar ska prioriteras

Att det byggs hus i staden som har som mål att bygga i snitt 8 200 nya bostäder per år fram till 2030 är inte konstigt. Inte heller att det ibland avverkas träd vid nybyggnationer. Frågan är bara hur det tas hänsyn till den biologiska mångfalden och klimatet när det sker. I den relativt nya ”Handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad” nämns ekar särskilt: ”Prioritera friställning och skötsel av befintliga jätteekar, ”efterträdare” (blivande jätteekar), samt yngre ekar med potential att bli bredkroniga”. Det kan man knappast påstå har skett här.

Patrik Slimane är engagerad i frågor om biologisk mångfald och skickar ofta in synpunkter till stadens tjänstemän när han upptäcker övertramp i naturen. Så skedde även när han upptäckte avverkningarna i Rågsved för några veckor sedan. Han ringde runt till byggbolag, entreprenörer och till exploateringskontoret och lyckas få reda på att stockarna hamnat i ett värmeverk.

– Detta är inget annat än en skandal och ett exempel på hur det storstilade dokumentet ”Handlingsplan för biologisk mångfald” helt kraschlandar när det kommer till genomförandet. Det är ett sånt fiasko att man inte vet var man skall ta vägen, säger Patrik Slimane när han visar runt i området.

Sammanlagt var det uppskattningsvis över 100 kubikmeter ekvirke som försvunnit från platsen. Dels i form av grenar och kvistar, men också ekar med tjocka stammar, lämpligt som virke och med ett värde av flera hundra tusen kronor. Uppemot en halv miljon enligt personer med insyn som Natursidan pratat med.

Hundraåringar till värmeverk

Förutom det ekonomiska värdet har gamla träd blivit biobränsle istället för långlivade produkter vilket är en förlust för klimatet. Dessutom drabbas den biologiska mångfalden när träden varken fick stå kvar eller ligga kvar som död ved, vilket skulle gynna en lång rad rödlistade arter. Att ta bort ekarna från det här området skapar också ett hinder för arter som är knutna till ekar. Det finns smala remsor av ekar och andra äldre träd i närheten som kan fungera som gröna korridorer för att arter ska kunna sprida sig i en allt mer förtätad stad. Men den nya avverkningen har effektivt satt stopp för det.

Tidigare en ekdunge som var en del av en grön korridor. Snart ett bostadsområde. Foto: Erik Hansson

Några av stockarna har lagts ut i det närliggande Rågsved naturreservat.

– Det är bättre än ingenting, men det här är bara en bråkdel av de träd som avverkats, säger Patrik Slimane. Hur kan man skicka mer än 100 kubikmeter 150-åriga ekstockar, och minst 200 kubikmeter ekgrenar till att eldas upp i ett värmeverk?! Det är exploateringskontoret som är ansvariga för det. Varför ska de undantas från att förstå och bry sig om gröna frågor? Det är en fruktansvärd nonchalans.

Ett fåtal av stockarna från avverkningen har lagts ut som faunadepåer för biologisk mångfald i Rågsveds naturreservat. Foto: Erik Hansson

Christina Reje Rahmberg, landskapsarkitekt på exploateringskontoret, berättar att vissa träd är skyddade genom lagstiftning och att det görs eventuella samråd med länsstyrelsen om särskilt skyddsvärda träd eller förändringar i naturmiljön när en ny detaljplan tas fram. Då tas det även fram ekologiutredningar och görs inventeringar av trädens skick. När entreprenören kopplas in har exploateringskontoret redan de tillstånd och dispenser som behövs och vilka träd som ska avverkas anges i de ritningar och den mängdförteckning som tas fram av exploateringskontoret.

Har ni inga riktlinjer som gäller för alla projekt?
– Stadens ambition är att öka mängden död ved i vår naturmark men alla stammar och grenar är inte lämpliga att lägga ut. En avvägning måste göras i alla projekt utifrån vilka träd som tas ner och vad närområdet kan ta emot. 

Vem tillfaller de avverkade träden? 
– Grundregeln är att allt rivningsmaterial och avverkade träd tillfaller entreprenören om inget annat avtalats. I vissa fall används virket i entreprenaden, tex till faunadepåer.

Ställs det inga krav från stadens sida på vad entreprenören gör med detta material?
– För entreprenader så följer vi AB04 Allmänna bestämmelser som hanterar vad som ska gälla vid upphandling och avtal av entreprenader och enligt AB04 så är det entreprenören som förfogar över materialet. Sen kan vi som jag skrev använda delar av det i entreprenaden men det som inte används förfogar entreprenören över.

En del av de fällda träden innan de fraktades bort. Foto: Patrik Slimane

Patrik Slimane tycker inte hänsynen som tagits håller måttet:

– De har inte lagt ut flertalet ekar i naturen, de har eldat upp dem. Det är ett faktum och sett ur biologisk mångfalds-synvinkel är det helt enkelt inkompetent. Exploateringskontoret har lång väg kvar att gå för att kunna genomföra adekvat grönkompensation. Det är alltså brist på död ved ute i naturen och de ekstockar som de låtit bränna hade varit mycket värdefulla i vilken naturmark som helst i Stockholm.

Inte första gången

Anders Tranberg, ordförande i Stockholms naturskyddsförening, är inte helt förvånad över händelsen i Rågsved.

– Jag har sett flera andra exempel på riktigt stora högar med trädstammar som stämplats för att gå till värmeverket. 

Men han tycker också att det skett en viss förbättring de senaste åren, bland annat genom att det nu läggs ut mer död ved i närheten efter avverkningar.

Hur tycker du att staden borde göra med död ved som uppstår vid exploateringar?
– Det bästa alternativet för avverkade träd är om de läggs ut som faunadepåer i närheten för att öka den biologiska mångfalden. Det går också att göra bänkar eller vindskydd av stammarna. Det mesta av stockarna skulle kunna tas om hand och vara till nytta inom kommunen för biologisk mångfald eller friluftsliv. Det är väldigt märkligt att det inte ses som en värdefull resurs för kommunen. 

Hur ser du på alternativet att skicka ekar till värmeverk?
– Det är ett av de sämsta alternativen för stammarna. Av grenarna kan man till exempel göra lekplatser i naturen för barn eller bygga täta kojor åt fåglar, igelkottar och insekter. Det kanske i vissa fall kan bli ett överflöd av grenar och kvistar och då kan det möjligen vara aktuellt att skicka det till värmeverk, avslutar Anders Tranberg.