Civil olydnad för våtmarker

Oroliga människor med tydligt budskap. Foto: Återställ våtmarker

I veckan blockerade ”helt vanliga oroliga människor” hårt trafikerade vägar i Stockholm. Aktionerna ledde till omedelbara störningar för biltrafiken och gav fokus till en specifik fråga – vikten av att återställa våtmarker.

Helen Wahlgren är en av dem som var på plats. Hon har varit engagerad i andra miljörörelser men känt att det inte lett till den förändring som är absolut nödvändig. Därför har hon valt att delta i kampanjen Återställ Våtmarker.

– Det är ett självklart krav som kan sätta press på regeringen, berättar hon. Torrlagda våtmarker orsakar lika mycket utsläpp av växthusgaser som biltrafiken. Samtidigt är våtmarker fantastiska kolsänkor som är en livsviktig del för att undvika klimatkatastrofen. IPCC-rapporten tog upp att det är ett av de mest effektiva sätten att binda koldioxid. Så varför gör inte regeringen mer? Varför är systemet så långsamt och byråkratiskt. Det kostar inte så mycket att återställa våtmarker.

Målet med kampanjen är att sätta press på regeringen att agera för att förhindra de värsta scenariona i framtiden.

– Det kommer bli ett helvete på jorden om vi inte agerar nu, säger Helen Wahlgren hårt.

Världens ledande klimatforskare delar i stort sett den bilden. De varnade återigen i höstas i en IPCC-rapport för att vi måste agera kraftfullt omedelbart. FN:s generalsekreterare summerade rapporten med orden ”vi måste agera beslutsamt nu för att undvika en klimatkatastrof”. Sedan dess har inte speciellt mycket hänt.

– Vår koldioxidbudget är egentligen slut, ändå fortsätter utsläppen stiga. Vi måste inte bara fasa ut fossila bränslen utan också öka kolsänkorna. Dessutom står vi inför den sjätte massutrotningen. Många arter dör ut och det är helt avgörande att återställa natur, säger Helen Wahlgren.

Aktionen på centralbron i Stockholm med Stockholms stadshus i bakgrunden. Trafiken blockeras, men blåljusfordon släpps förbi. Foto: Återställ våtmarker

Varför har du valt att ägna dig åt civil olydnad i det här skedet?
– Jag är personligen arg och upprörd över att det gått 30-40 år av varningar. Trots det har inte mycket hänt och nu är det kris. Vi har provat så många olika sätt att försöka få till förändringar, men vi måste steppa upp för att sätta press på politiker och det hjälper inte med namninsamlingar och demonstrationer. Det nonchaleras av makthavare. Vi behöver civilt motstånd som politiker måste ta ställning till. Vi har så otroligt bråttom nu. Vi har bara några år på oss att få till stora förändringar enligt forskare. Annars möter vi en framtid med stor brist på resurser. Med det i ryggmärgen väljer jag att göra allt jag kan.

Hur gick det att genomföra aktionen?
– Det är inte någon lätt aktion. Den kräver mycket träning, förberedelser och säkerhetsåtgärder. Vi var väl förberedda och det gick fantastiskt bra. Aktionen genomfördes lugnt och värdigt. Det blir snabbt en stor störning i en stad. Förhoppningsvis leder det till att fler får upp ögonen för att återställa våtmarker. Det är ett viktigt men enkelt krav på vår regering.

Eftersom det alltid är någon som tar upp det som kritik mot sådana här aktioner – hur gör ni när det kommer en ambulans eller brandbil?
– Vi släpper alltid fram utryckningsfordon. Det har vi alla tränat på och det går på bara några sekunder att lämna en fil för att släppa fram dem.

Aktionen Återställ våtmarker är inspirerad av en liknande aktion i Storbritannien där de också riktat aktioner mot en specifik fråga. Där har det handlat om att rusta upp och göra husen mer energisnåla och isolera de brittiska hemmen. Frågan fick snabbt stor uppmärksamhet och folk i gemen fick kännedom om en relativt enkel och effektiv lösning på ett stort problem. Av samma anledning har aktivisterna i Sverige bestämt sig för att fokusera på att återställa våtmarker. Ett av kraven är att brytning av torv förbjuds i Sverige från och med år 2023. Marker där det bedrivits brytning av torv ska direkt återställas till livskraftiga våtmarker.

– Jag tror att få människor förstår hur mycket våtmarker sim dikats ut och hur stora utsläpp det orsakat, säger Helen Wahlgren. Få vet också att vi bryter torv för att använda i trädgårdar och att det är katastrofalt. Det är som att gräva upp olja och tända på. Få vet att våtmarker är bättre kolsänkor än skogar och att vi genom att återställa dem inte bara skulle säkra kollagring utan också skydda grundvattnet och minskar risken för skogsbränder. Det är ett bra sätt att förbereda sig för högre temperaturer som kommer påverka vår natur på sätt vi inte kan förstå.

Frustrationen, uppgivenheten, sorgen och ilskan som många känner mot att så lite görs har Helen Wahlgren valt att omsätta i aktioner.
– Om ingen ringer i larmklockan är det ingen som reagerar. Vi måste göra så mycket på kort tid för att säkra vår egen överlevnad, men inget händer. Det är där vi står idag och det är politikernas ansvar. De som borde agera gör fortfarande inte det. Det är ett svek och ett misslyckande från politiskt håll.

Under aktionens tredje dag släppte Naturvårdsverket en uppdatering av miljömålet ”Myllrande våtmarker” som visade att trenden gått från ”negativ” till ”oklar”, men det innebär inte någon kraftig förbättring av läget.

– Det arbete som sker med anläggning, restaurering och skydd av våtmarker ger bra resultat. Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster i våtmarker fortsätter dock att påverkas negativt av förändrad hydrologi, klimatförändringar, invasiva främmande arter och kvävenedfall. Det finns fortsatt mycket stora behov att bevara, restaurera och återskapa för att på lång sikt ha kvar livskraftiga våtmarker. Därutöver krävs att hänsyn tas vid mark- och vattenanvändning, skriver myndigheten i sin rapport.

LÄS ÄVEN:
• Torka ett allt större hot mot världens våtmarker
90% av vattenlevande fåglar borta i östra Australien
Hög risk att 1 av 4 i världen blir utan dricksvatten
Våtmark kan skapas genom att fylla igen gamla skogsdiken
Jord i butik innehåller ofta ”fossilt bränsle”

Läs mer om Återställ våtmarker-kampanjen på deras webbplats.