Allt du behöver veta om fågelmatning i ny bok

Niklas Aronsson. Foto: Privat

En av Sveriges främsta experter på fågelmatning släpper en ny bok i ämnet. Niklas Aronssons största fundering under skrivandet var dock om fågelmatning över lag är bra för den biologiska mångfalden.

LÄS ÄVEN: Så skapar du en bra fågelmatning

Att mata fåglar har varit en viktig del av svenskars liv under lång tid. Niklas Aronsson, redaktör för Birdlife Sveriges medlemstidning Vår Fågelvärld och författare, berättar att det åtminstone varit utbrett sedan efter andra världskriget och att intresset exploderat de senaste årtiondena. Men nyligen gjorde han ett fynd som fick honom att inse att det troligen är något som svenskar ägnat sig åt betydligt längre än så.

– Jag hittade en del vykort målade av Jenny Nyström från åren 1910-1940 som visade barn som matar fåglar. Det måste förkommit tidigt i Sverige, kanske i hundratals år, åtminstone kring jul. Men det var kanske så vardagligt att det inte skrevs om det i litteraturen.

Man kan utan tvekan påstå att Niklas Aronsson är en av landets främsta experter på fågelmatning. Redan 2006 släppte han boken ”Mata fåglar” och han har sedan dess samlat på sig mängder av ytterligare information, forskningsrapporter, tips från allmänheten och statistik från det årliga evenemanget Vinterfåglar inpå knuten. Hans nya bok ”Fågelmatning” med undertiteln ”allt du behöver veta” är därför långt mer än en uppföljare till 2006 års bok. Här behandlas några svåravlivade myter (ja – fåglar tål salt mat, nej – de dör inte om du slutar mata mitt i vintern), en genomgång av all möjlig fågelmat, vinterfåglarnas utbredning i landet, svar på de vanliga frågor och tips på hur du skapar en fågelmatning.

Omslaget till ”Fågelmatning” av Niklas Aronsson

I stort sett allt som Niklas Aronsson tar upp i boken hänvisas till forskning eller annan litteratur. En del fakta hämtas också från andra länders naturorganisationer. Som till exempel brittiska BTO (British Trust for Ornithology) som räknat ut att en blåmes behöver äta en kilokalori (kcal) per gram fågel och dygn och att det innebär ungefär 24 solroskärnor eller lite drygt två gram solrosfrö per dygn. Grönfinkar behöver nästan äta tre gånger så mycket. Det är inte konstigt att det går åt en hel del frön under vintern.

För vems skull matar vi fåglar?

Förutom nya rön har också Niklas Aronsson behövt omvärdera en del av det han tog upp i Mata fåglar.

– Ja, det har till exempel visat sig att trädkrypare förekommer vid fågelmatningar i större utsträckning än jag trott.

Han har också svängt lite när det gäller för vems skull vi egentligen matar fåglar. I förra boken skrev Niklas Aronsson att vi bör vara ärliga med att vi matar fåglar mest för vår egen del och att fåglar egentligen inte behöver vår hjälp.

– Men jag har svängt lite där. Det finns studier som visar att fåglar både på individnivå och på artnivå gynnas av fågelmatningar. Så vi kan absolut säga att vi matar både för vår egen och för fåglarnas skull.

Det finns dock ännu ett reellt problem med att mata fåglar som är viktigt att tänka på och det är att när många individer besöker samma plats ökar risken för att sjukdomar ska spridas. Antalet grönfinkar har till exempel minskat med upp till 50 procent på ungefär 15 år i Sverige, mycket på grund av att de smittats av sjukdomen gulknopp. Risken för denna smitta antas öka vid fågelmatningar. Men det är något som går att motverka. Dels genom att rengöra matningen noga och dels genom att studera hur fåglarna verkar må. Om du misstänker att någon individ verkar sjuk – avbryt matningen och gör ett uppehåll.

Håll utkik om fåglarna vid din matning verkar må dåligt. Grönfinken drabbas till exempel ofta av sjukdomen gulknopp. Foto: Marie Gillander

Fågelmatning och biologisk mångfald

Men den viktigaste nya aspekten som Niklas tar upp i ”Fågelmatning” är vilken påverkan produktionen av fågelmaten har på biologisk mångfald världen över. Det är en fråga som blivit allt mer aktuell, åtminstone i Sverige. I värsta tänkbara scenario köper vi billiga talgbollar som innehåller palmolja från skövlad regnskog och oekologiska frön som odlas på enorma fält som besprutas så hårt att alla insekter i närheten slås ut. Sedan fraktas dessa produkter till Sverige för att vi ska mata fåglar som egentligen hade klarat sig även utan vår hjälp.

– Jag har läst flera internationella böcker om fågelmatning och den här aspekten är helt frånvarande i internationell litteratur. Jag tycker att det är en viktig fråga och det var rätt jobbigt när jag skrev den här boken att försöka reda ut hur våra fågelmatningar påverkar den biologiska mångfalden i stort, berättar Niklas Aronsson.

Men trots en viss tvekan och föga hjälp från annan litteratur så kom han till slut fram till slutsatsen att det även i ett större perspektiv är bra att mata fåglar. Framför allt om man väljer ekologisk fågelmat eftersom flera studier visat att det är betydligt större biologisk mångfald runt ekologiska odlingar.

– Jag tycker man ska välja ekologiskt. Det går inte alltid att leva helt fläckfritt och jag vill inte döma andra, men jag tycker att man ska vara medveten om att det är ett bättre alternativ.

Äter fåglarna vid din matning solrosfrön från hårt besprutade odlingar som drabbar insekter och fåglar? Foto: BenAveling, CC BY-SA 3.0.

Tyvärr har inte den svenska marknaden hängt med i den här utvecklingen och även om Niklas berättar att flera större producenter börjat få upp ögonen för det här så kan det i dagsläget vara svårt att hitta ekologisk fågelmat.

– Det behövs sättas större press på grossister så att de i sin tur kan påverka producenterna att gå över till ekologiska frön.

Även andra fördelar

Men det finns även andra, långsiktiga fördelar med att mata fåglar. För vissa kan det vara en av få möjligheter till kontakt med naturen och att få se fåglar på nära håll har potential att skapa en fin och minnesvärd upplevelse. Fågelmatning har också en dokumenterat lugnande påverkan på oss människor, det ökar intresset för fåglar i allmänhet och därmed även förhoppningsvis engagemang i fågelföreningar och för fågelskydd.

Eller som Niklas skriver i boken:
”Det är helt enkelt viktigt för oss att spen­dera tid utomhus, och att komma naturen nära. Fågelmatning är ett sätt att göra det på, inte minst under vintern när vi generellt sett tillbringar mer tid inomhus. Då kan fokus på naturen och fåglar vara extra betydelsefullt och ge oss känslan av delaktighet.”

Det visar också det enorma intresset för BirdLife Sveriges evenemang Vinterfåglar inpå knuten som lockar uppemot 20 000 personer årligen att räkna fåglarna vid sin matning. Då lockas många också till föreningens extremt populära Facebook-grupp Fåglar inpå knuten som närmar sig hela 150 000 medlemmar.

Med tiotusentals hushåll som matat fåglar runt om i Sverige i årtionden – har detta påverkat landets fågelfauna?
– Ja det har det definitivt gjort. Det är stor skillnad från när jag skrev Mata fåglar 2006. Det syns till exempel tydligt att rödhaken kraftigt har ökat sin övervintring en bra bit upp i landet. De hade inte funnits där om det inte funnits matningar. Samma sak med koltrastar. De lockas att stanna vid fågelmatningarna och de klarar av det.

Rödhaken hör till de arter som gynnats av matningar i Sverige. Foto: Niclas Ahlberg

I dagsläget är det ju framför allt jordnötter, talg eller fett och olika fröer som vi matar med, men om folk skulle börja lägga ut mjölmaskar eller liknande i större utsträckning – skulle det få fler insektsätare att övervintra?
– Rödhaken skulle säkert gynnas av det, men de som vi lockar att stanna kvar är inga tropikflottare. Många insektsätare har en stark flyttningsdrift och de kommer inte stanna kvar om vi börjar mata med mjölmaskar. Vissa individer kan ha en svagare flyttningsdrift och om dessa skulle överleva här en vinter och sedan lyckas med häckningen så kanske de kan sprida sina gener med svagare flyttningsdrift och därmed på lång sikt ändra flyttbeteendet hos en art. Det skulle till exempel kunna gynna svarthätta och järnsparv som kan ändra sin kost och äta mer vegetariskt om vintern.

Just nu befinner sig en rubinnäktergal i Vänersborg, Sveriges andra fynd någonsin. Den matas med mjölmaskar och har överlevt både snö och minusgrader hittills. Vad tror du om möjligheterna att den klarar vintern i Sverige?
– Jag är mycket mer positiv än många andra, som verkar övertygade om att den kommer dö. Den bör ha ungefär samma matvanor som en rödhake och de klarar sig som sagt en bra bit norrut i landet. Inne i täta buskar finns det ofta mycket spindlar och puppor också som den kan hitta. Man ska komma ihåg att det finns småfåglar i Sverige som klarar sig på animalisk föda året om, som kungsfåglar till exempel.

Förutom buskar som ger skydd – vilka växter är bra att ha i sin trädgård för att förse fåglarna med mat?
– Frörika växter med vinterståndare som står kvar. Det kan till exempel vara hampflockel och solrosor, men även tistlar. Annars är de flesta typer av växter med bär och frukt bra – exempelvis björnbär, äppleträd, oxel, ek, rönn och hagtorn. Man kan också tänka på värdväxter för insekter, till exempel brännässlor. Låt dem vara i en del av trädgården. Men man bör komma ihåg att fåglar kommer välja fågelmatning före att hämta fröer från växter. De är opportunister och väljer den enklaste födokällan.

För de flesta fåglar som övervintrar innebär det att de söker sig till landets många fågelmatningar och om dessa i allt högre grad erbjuder ekologisk mat så är det också en utveckling som alla vinner på.

LÄS ÄVEN:
Så skapar du en bra fågelmatning
• Fågelguide till vinterfåglar inpå knuten
• Ny studie: Fåglar blir inte beroende av matning
• Hur påverkar matning och holkar fågelfaunan?
Skapa en fågelmatning för att fotografera fåglar