Skogshare i vit vinterpäls.
På vintern byter skogsharen päls och blir vit. Men hur fungerar det med allt fler snöfattiga vintrar?
I Sverige lever två arter harar – fälthare och skogshare. Fältharen, som kommer från kontinentala Europa, är väl anpassad till milda vintrar utan snö, men det är inte skogsharen. Om vintern byter den till vit päls, oavsett om det finns snö eller inte. Pälsbytet är kopplat till dagslängden och ljuset och vissa vintrar kommer den därmed att vara lysande vit mot en mörk, snöfri bakgrund. Det verkar vara ännu ett problem för den lilla haren som har det ganska svårt i Sverige.
– Min uppfattning är att det fortfarande går knackigt för skogsharen i Syd- och Mellansverige. Jag anser även att hotbilden i grunden handlar om konkurrens med fältharen, möjligen i kombination med patogener, landskapsförändringar med mera, säger Carl-Gustaf Thulin, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, som bland annat studerar genetisk variation och populationsutveckling hos skogshare.
Hur klarar sig skogsharen när det blir färre dagar med snö om vintern och den bytt till vinterdräkt?
– Rimligtvis leder det till en ökad exponering för predatorer vilket ger ett ogynnsamt stresspåslag. Predationsrisken kan förväntas öka, och stressen ger minskad kondition, kanske påverkas reproduktionen och generella livslängden.
Den uppfattningen har även Fredrik Dahl som forskat om just skogsharar på SLU i Umeå. Undersökningar med radiosändare har visat en högre dödlighet bland skogsharar under snöfattiga vintrar. Det har troligen delvis att göra med att duvhök tar fler skogsharar under vintrar med lite snö. Fredrik Dahl berättade i en intervju med P4 Västerbotten vad som skulle hända om det blir allt fler varmare vintrar:
– Då skulle arter som byter färg för att kamouflera sig på vintern få det jättesvårt att klara sig, säger Fredrik Dahl. Då är det troligt att de skulle försvinna helt enkelt. De kan inte försvara sig, deras försvar fungerar inte.
Den risken framhålls även i en studie som publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences. Forskarna bakom studien skriver att det blir avgörande om det naturliga urvalet är lika snabbt som klimatförändringen. Individer som byter till vinterpäls senare och till sommarpäls tidigare kommer att ha överlevnadsfördelar. Men allt hänger på hur stor den genetiska variationen är, och hur pass snabbt anpassningen kan ske.
Förutom genetiska variationer är en vanlig metod att anpassa sig till ett förändrat klimat att helt enkelt flytta sig till ett område med rätt förutsättningar.
Finns det några tendenser till att skogsharen rör sig allt längre norrut och högre upp på fjällen där det är mer snö om vintern?
– Skogsharen finns redan i hela norra Sverige, inklusive fjälltoppar, så det handlar snarare om att utbredningen krymper söderifrån, berättar Carl-Gustaf Thulin.
Om det fortsätter vara snöfattiga vintrar och fältharen fortsätter expandera norrut så ser framtiden oroväckande ut för skogsharen.
