Gå till innehållet

Viktig seger för samernas rättigheter, men domen överklagas

Sjön Laddjujavvri i Gijsras byområde. I bakgrunden syns Kebnekaise. Foto: "Laddjujavvri Kebnekaise". Licenserat under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

Sjön Laddjujavvri i Gijsras byområde. I bakgrunden syns Kebnekaise. Foto: “Laddjujavvri Kebnekaise“. Licenserat under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

Är det staten eller samebyn Girjas som har rätt att bestämma över småviltsjakt och fiske inom renskötselområdet runt byn? Det har varit kärnfrågan i den långvariga rättsprocessen i Gällivare tingsrätt. I början av februari kom beskedet att Girjas sameby vann målet, som förväntas ha stor betydelse för samernas rättigheter. Den 22 februari meddelade staten att de kommer överklaga domen.

Gällivare tingsrätt kom fram till att samer de senaste 1 000 åren har jagat och fiskat på Girjas samebys område och att samebyn därmed hade rätt till marken enligt “urminnes hävd”. De får ensamrätt till att bestämma hur och var småviltsjakt och fiske ska bedrivas i markerna där samebyn bedriver renbete ovanför trädgränsen. Staten får inte längre upplåta jakt i området utan samebyns samtycke.

Nu har Justitiekanslern meddelat att domen, som väntat, kommer att överklagas.

– Vi har varit inställda på att det kommer att gå hela vägen i rättssystemet, det är väntat och det är bra att man gör en rejäl utredning och klarlägger det här, säger Matti Berg, ordförande i Girjas Sameby till P4 Norrbotten.

Statens advokater har begärt att få utveckla överklagan och lämna in bevis fram till i slutet på april.

Domslutet i Gällivare tingsrätt stämmer överens med FN:s rekommendationer om att ge samer större inflytande över sin mark. Både FN:s rasdiskrimineringskommitté och Sveriges diskrimineringsombudsman har gett Sverige kritik för hur svaga rättigheter landets samer har.

Enligt länsstyrelsen i Jämtland är småviltsjakten på renbetesfjällen “mycket populär bland svenska jägare men även bland jägare från andra länder, framför allt från Norge”. Framför allt är det ripjakt som bedrivs, men även på kråkfåglar och harar.

På Svenska jägareförbundet är man oroliga över domslutet.

– För många är jakten i det här området otroligt viktig. Och tanken på att det skulle bli en förändring som man inte riktigt vet vad den skulle leda till skapar såklart oro, säger Hans Geibrik vid Jägareförbundet till P4 Norrbotten.

Fjällstugan Singistugan i Girjas sommarbetesland. Foto: "Singistugan 002" av Funkjoker23 - Eget arbete. Licensierad under CC0 via Wikimedia Commons.

Fjällstugan Singistugan i Girjas sommarbetesland. Foto: “Singistugan 002” av Funkjoker23 – Eget arbete. Licensierad under CC0 via Wikimedia Commons.

Även många privata jägare har uttalat en oro över att deras jakt kommer att inskränkas i området. Samebyn Girjas ordförande Matti Berg bjuder dock in till samtal .

– Jag har full förståelse för att mistänksamheten finns. Min förhoppning är att när vi har vunnit målet så kan vi sätta oss ned och göra något bra tillsammans, säger Matti Berg till SVT Norrbotten.

Rättegången anses vara av stor vikt för landets drygt 30 samebyar.

– Står sig domen har urfolksrättigheterna i Sverige fått sin bekräftelse, säger advokat Peter Danowsky, Girjas samebys ombud, till P4 Norrbotten.

– Girjas sameby har banat väg för andra samebyar i Sverige. Och jag tror om domslutet förblir så här kommer vi att få se fler liknande mål. I hela Norden får nu samer se att det är möjligt att vinna såna här mål. Det kan inge hopp och kraft att föra liknande mål i andra länder, säger Aile Javo i Oddasat.

Under rättegången har staten och statens ombud fått hård kritik. Bland annat för att samernas status som urfolk har ifrågasatts.

– Sverige har inte några internationella förpliktelser att erkänna särskilda rättigheter till samerna vare sig dessa anses vara ett urfolk eller inte, sa statens ombud Hans Forssell under sin sakframställan.

59 forskare gav i somras staten hård kritik på DN Debatt och skrev bland annat:
– Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat.

Bedömare tror att frågan kommer att överklagas till högsta instans, vilket skulle innebära att processen tar ytterligare några år innan den är avgjord.

Källor: SVT Norrbotten, DN, P4 Norrbotten och SVT Sapmi

Mer att läsa