Vad äter fjällugglorna på Island där det inte finns lämlar?

I Sverige är det under så kallade lämmelår när det är mycket fjällämlar i fjällen som fjällugglor lyckas bra med sina häckningar. På Island finns inga fjällämlar, men där häckar trots det fjällugglor ibland. En ny studie har kommit fram till vad de äter istället. 

Forskarna bakom studien kollade igenom fjällugglors spybollar under sommarhalvåret från tre områden på Island.

LÄS ÄVEN: • Berglevande fåglar minskar i antal i Europa

Sammanlagt gick de igenom 257 byten och fann minst 13 olika arter. Det visade sig att fåglar utgjorde 96,5 procent av antalet byten. Det absolut vanligaste bytet var fjällripor (30,4%). Andra fåglar som hittades var olika arter vadare (46,2% sammanlagt), andfåglar (6,3%) och flyttfåglar (5,1%). Betydligt mer sällsynta byten var skogsmöss (2,7%) och fjällrävsungar (0,8%)

LÄS ÄVEN: • Kritik mot att ripjakten inletts i Norge, trots rödlistning och halverat bestånd

I Sverige var 2015 det bästa året på 37 år för fjällugglor. Natursidan intervjuade då Henrik Lind, projektledare för räkningen av Sveriges fjällugglor. Han berättade då att förutom lämmeltillgången så kan även fjällripa och även under vintern dalripa kan ha betydelse för arten.

– Vinterdata visar att fennoskandiska ugglor ibland håller till på centrala Kolahalvön. Kanske letar de ripa där. På övervintring i Sverige under invasionsår har speciellt honor tagit en del rapphöna, vilket är snartlikt. Honor jagar även en del änder, berättade han då.

Hur ser framtiden ut för dessa arter?
– Fjällripa har haft en bekymmersam utveckling speciellt i Norge där jakttrycket är hårt. Den kommer nu in på rödlistan även i Norge och jakten begränsas. Svärta och alfågel har haft en tråkig populationsutveckling och svärta har till och med klassats som utrotningshotad internationellt på grund av snabbt minskande population.

Skulle det kunna häcka fjällugglor i Sverige även under sämre lämmelår om bestånden av ripor och änder i fjällen var större?
– Nej fjällugglan är för sin häckning väldigt, om inte totalt, beroende av gnagartoppar. I Sverige framför allt lämlar och mellansork. De övriga arterna är bara komplement. Honan är större än hanen så det är framför allt när hon slutat ruva eller skydda sina små ungar som hon börjar jaga större byten. Så mot slutet av häckningen kan änder och ripor spela viss roll. Men de inleder aldrig häckning på annan bas än stor gnagartillgång. Dessutom är det fruset på sjöarna när häckningen börjar. Äggen läggs normalt redan i maj. Om vintern verkar hanarna, som bara väger hälften av honan, ta gnagare medan honan fokuserar på större byten som hönsfåglar och änder. Hanar kan ta större byten, men i mindre utsträckning. Eftersom hanen jagar när honan ruvar så blir det under ruvningstiden framför allt en kost av gnagare. Så viktigt är detta för fjällugglan att den inte ens på Grönland häckar någon annanstans än där det finns lämlar. Det vill säga norra och nordöstra delen av ön.

Källa: ”The Summer Diet of the Snowy Owl (Bubo scandiacus) in Iceland

Erik (4918 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!