Vad är egentligen biologisk mångfald?

Ola Olsson och Emma Kritzberg jobbar båda på Lunds universitet med olika aspekter av den biologiska mångfalden. Ola jobbar med allt från humlor i Skåne till apor i regnskogen. Emma jobbar med vatten och biogeokemiska flöden. Foto: Emil V. Nilsson

En del forskare menar att vi befinner oss i en massutrotning av arter för att betona att det är vi människor som är orsaken till att livets mångfald nu minskar katastrofalt. Emil V. Nilsson har intervjuat biologerna Ola Olsson och Emma Kritzberg om varför biologisk mångfald behövs. 

Vi träffas i en studio i Malmö en gråmulen höstdag. Emma Kritzberg är sötvattensbiolog som jobbar med mikroorganismer, framför allt biogeokemiska flöden som kolets kretslopp. Mikroorganismer utgör den största biomassan av livet på jorden. Ola Olsson är biolog, lektor i bevarandebiologi som jobbar med biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Han har bland annat jobbat med hur bin och humlor använder dagens jordbrukslandskap. Båda jobbar på Lunds universitet. 

Ola, vad är egentligen biologisk mångfald?
– Alltså det är ju allt levande, egentligen. Vi kan räkna antalet arter, vi kan titta på hur vanliga arter är, eller den genetiska variationen inom en art men även mångfalden av habitat, biotoper, livsmiljöer och ekosystem. Så man kan välja att mäta eller räkna det där på nästan vilket sätt man vill. Men om vi bara vill bevara artrikedomen så räcker det ju med ett museum eller nästan en genbank, det räcker med att vi har två av varje. Men då är ju de arterna i princip utdöda i sitt ekosystem. Så om man tar en ovanlig art som sumatranoshörningen, där det bara finns ett fåtal individer kvar i det vilda, så har de nu en väldigt begränsad roll i sitt ekosystem jämfört med vad de haft tidigare. Evolutionärt sett är de rätt så moderna organismer, som arter betraktat är de minst lika moderna som människor. Det är vi människor som är orsaken till deras tillbakagång. 

– Det blir nästan existentiellt problematiskt att vi utrotar arter, och det tycker jag också verkligen att det är, flikar Emma in. Men det är också viktigt att förstå att skadan ofta är skedd långt innan. Effekten på ekosystemet har funnits långt tidigare. Arter är funktionellt utdöda när de bara finns kvar i få antal.

– Men det är ju inte irreversibel om arten fortfarande finns kvar, påpekar Ola. Men “extinctions are forever”, som man brukar säga. Och det man pratar om är ekosystemfunktioner, ekosystemets själva funktion när det gäller till exempel inbindningen av kol genom alla de organismer som finns där, vilket inte ska blandas ihop med ekosystemtjänster, som är hur ekosystemet förser människan med tjänster, eller naturnyttor, på olika sätt. 

Sumatranoshörning
Sumatranoshörning finns bara kvar i under 100 exemplar i världen. Foto: Willem v Strienflickr: IMG_2227, CC BY 2.0, Link

Så kan man säga något om vad som händer med ekosystemet på Sumatra nu när sumatranoshörningen nästan försvunnit?
– Ja, nu är ju jag inte noshörningsexpert, fortsätter Ola, men om man tänker på att noshörningarna är bland de största växtätarna vi har på planeten, de bökar nog mycket i markytan, gräver hål som de badar i, de betar träd och buskar. De påverkar nog växtligheten ganska mycket. Och har man en art som beter sig på det viset så finns det växter som är anpassade till det och växter som missgynnas. Samtidigt finns det andra djur som kan leva i de luckor som noshörningarna skapar i markytan. Det är inte bara vi människor som påverkar landskapet vi lever i utan det gör väldigt många andra organismer också, framför allt de stora djuren gör det på ett väldigt påtagligt sätt. 

Är ekosystemfunktion det som beskriver artens roll i ekosystemet?
– Alltså jag vill ändå vara lite försiktig, eller värjer mig lite mot det här att man pratar om att arter har en roll så där, det blir väldigt mycket någon slags förenkling och dessutom så om man vänder på det kan man undra om arter verkligen måste ha en roll för att få lov att finnas, liksom. Hur många gånger har man inte fått frågan “varför behövs fästingar”? Men de behöver inte finnas för någon annans skull. Vi finns ju inte för någon annans skull. Haren finns inte där för att mätta räven. Men jag tror att det handlar lite grann om att vi så lätt placerar oss själva i toppen på pyramiden och därför finns allting där under som byggstenar upp mot oss. Varför måste vi motivera existensen av andra arter?

Varför behövs då biologisk mångfald?
– Allt vi äter, syret vi andas, vattnet vi dricker är produkten av biologiska processer. Det gjordes en studie som fick stort genomslag för tjugo år sedan där man värderade de globala ekosystemtjänsterna och fick fram en siffra som var många gånger över den globala BNP. 

– Det är ju intressant i sig tycker jag, flickar Emma in. Att man sätter ett monetärt värde på detta. Å ena sidan är det väl positivt att man ger det ett värde, å andra sidan hade inga andra värden funnits om inte den biologiska mångfalden fanns. 

– Så därför är det dessutom en komplett underskattning. Värdet borde vara oändligt, om jag förstått det hela rätt, menar Ola. Inget hade funnits om vi inte hade haft den biologiska mångfalden. 

Humla på klöver. Foto: Erik Hansson

Vilka är de största hoten mot den biologiska mångfalden idag?
– De stora hoten är fortfarande hur vi förändrar livsmiljöerna för arter, svarar Ola snabbt.
– Vilket handlar om vår livsmedelsproduktion, säger Emma. 
– Ja, och all annan produktion. Jordbruk och skogsbruk framför allt. Det är ju de två största hoten. Det som orsaker habitatförlust, alltså att organismernas livsmiljö försvinner. Det finns en studie som visar att vi hade flera arter av humlor, ett tiotal kanske, bland pollinatörer av klöverblommor för ett tiotal år sedan. Idag har vi två-tre arter som dominerar. De andra arterna finns kvar men de har blivit betydligt ovanligare. Deras livsmiljöer har troligen minskat.  

Hur är det med klimatkatastrofen, hur påverkar det förlusten av biologisk mångfald?
– Jag skulle säga att det inte har varit någon av de största orsakerna hittills. Men redan nu har en del arter som sydlig gransångare och många insekter utökat sin utbredning norrut. 

Lyssna på samtalet mellan Emil V. Nilsson, Ola Olsson och Emma Kritzberg i podcasten ”Det här är biologi”:

Du kan även lyssna på Spotify, iTunes, Soundcloud, Stitcher och TuneIn. Svenska Nationalkommittén för biologi finns på Facebook och Twitter