Tusentals nyckelbiotoper avverkas varje år – nya incitament behövs

Kungsfågel. Foto: Erik Hansson

Kungsfågeln, som förut var vanlig, men numera är rödlistad, kan finnas i en nyckelbotop.  Foto: Erik Hansson

En nyckelbiotop är en skog med höga naturvärden som är viktig för den biologiska mångfalden. Gamla träd, död ved och hotade arter kännetecknar ofta en nyckelbiotop. Varje år avverkas och skadas tusentals nyckelbiotoper. Malin Sahlin, sakkunnig i skog på Naturskyddsföreningen anser att det behövs en ny nationell inventering för att kartlägga dem.

Varje år kalhuggs 200 hektar kända nyckelbiotoper, 2 000 oregistrerade nyckelbiotoper avverkas och 3 500 nyckelbiotoper påverkas (skadas eller delvis förstörs) av avverkningar, enligt Skogsstyrelsen. Naturskyddsföreningen är oroad över dessa uppgifter.

LÄS ÄVEN: • Ny nationell strategi för att skydda svensk skog

Malin Sahlin, sakkunnig i skog på Naturskyddsföreningen menar att Skogsstyrelsen behöver ges resurser för att genomföra en ny nationell inventering av nyckelbiotoper i Sverige (NBI) för att kartlägga dem.

– Mer kunskap om var nyckelbiotoperna finns i landskapet kommer troligen att leda till att färre avverkas och skadas, inte minst genom dess koppling till samrådsplikten enligt Miljöbalken kapitel 12 paragraf 6, menar Malin Sahlin.

Pärlälvsurskogen i Jokkmokk. Foto: Gunilla Falk http://www.natursidan.se/fotografer/naturfotograf-gunilla-falk/

Pärlälvsurskogen i Jokkmokk. Foto: Gunilla Falk

Kapitel 12, paragraf 6 i miljöbalken gäller anmälan till samråd för ingrepp i närmiljön. Det är ett krav enligt Skogsvårdslagen sedan 2014 att en sådan anmälan om samråd lämnas in vid skogsåtgärder i områden med mycket stor betydelse för flora och fauna, exempelvis nyckelbiotoper. Paragrafen ”ska fungera som ett förebyggande och lättillgängligt medel för tillsynsmyndigheten att kontrollera, styra och eventuellt hindra verksamheter som kan inverka negativt på naturmiljön”, skriver Naturvårdsverket.

– Det är intressant i sammanhanget att sätta alla avverkade oregistrerade nyckelbiotoper i relation till samrådsplikten – om dessa har avverkats utan samråd kan man förmoda att avverkningarna har skett i direkt strid mot skogsvårdslagen. Detta eftersom samrådsplikten gäller såväl registrerade som oregistrerade nyckelbiotoper, säger Malin Sahlin.

Nyckelbiotoperna är ofta mycket rika på biologisk mångfald och i genomsnitt finns 20 rödlistade arter och signalarter per nyckelbiotop, enligt Skogsstyrelsen. Det finns också över 50 olika sorters nyckelbiotoper som Skogsstyrelsen kan registrera; exempelvis hassellund, lövbränna, ädelnaturskog, gransumpskog, kalkbarrskog och betad skog. I dag är 446 000 ha nyckelbiotoper identifierade, det utgör bara 2 procent av den produktiva skogen.

Att en skog registreras som nyckelbiotop är inget skydd i sig, en nyckelbiotop får fortfarande avverkas. Men om markägare och skogsbolag är FSC-certifierade får de inte avverka en nyckelbiotop. Då bryter de mot FSC-standarden. Nyckelbiotoperna bildar också underlag för de FSC-certifierade bolagen för att frivilligt avsätta skog. De måste undanta minst 5 procent av sin skog från avverkning.

Certifieringen ska bidra till att markägarna tar ansvar för skog med nyckelbiotoper/höga naturvärden. Men det behövs mer, enligt Malin Sahlin:

– Det behövs incitament för att markägaren ska vilja ta ansvar för och vara stolt över nyckelbiotoper. I första hand behöver nyckelbiotoperna dock kartläggas, när dessa fakta finns på bordet så behöver staten se till att det finns verktyg och resurser för att hantera dem.

Endast 15 procent av de kända nyckelbiotoperna är formellt skyddade idag, enligt rapporten Nulägesbeskrivning av nyckelbiotoper 7/2016 från Skogsstyrelsen.

Källor: Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Naturskyddsföreningen

Kristina Back (336 Posts)