Sverige fortfarande långt från att nå miljömål

Utsikten från parkeringen vid Nipfjället. Foto: Erik Hansson

14 av 16 miljömål kommer inte att nås till år 2020. Utvecklingen går åt rätt håll i vissa fall, men det går för långsamt och när det gäller ekosystemens återhämtning och bevarandet av biologisk mångfald går utvecklingen åt fel håll. Så kan man sammanfatta Naturvårdsverkets rapport om hur Sverige når miljömålen. 

Jämfört med 2015 är det ännu inga större förändringar i hur miljömålen nås. Trots rekordsatsning på att skydda natur. De styrmedel och åtgärder som finns idag är inte tillräckligt för att nå alla miljökvalitetsmålen och det är bara när det gäller luftkvalitet och försurning som det nu ses en positiv utveckling.

LÄS ÄVEN: • Rekordmånga naturområden ska skyddas 2017

I sin rapport betonar Naturvårdsverket bland annat vikten av att skapa ”grön infrastruktur”, som ska ”koppla samman naturområden både på land och i vatten hänger ihop så att djur och växter kan sprida sig på ett naturligt sätt”. På så sätt skapas en långsiktighet och motståndskraft i ekosystemen som kan klara exempelvis
klimatförändringar.

LÄS ÄVEN: • Inventeringspaus av värdefull natur – ”ett av de största sveken mot naturvården”

Ett av miljömålen heter ”Levande skogar” och här förväntas inte målen nås till år 2020. Ansvarig myndighet är Skogsstyrelsen, som nyligen pausade inventeringen av värdefull skog i nordvästra Sverige. I rapporten framgår att:
• ”Det råder brist på arealer gammal skog med bibehållen skogskontinuitet, flerskiktade skogar, ostörda fuktiga och våta skogsmiljöer samt tillgång på död ved i olika miljöer”.
• ”Många skogslevande arter påverkas negativt, och förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats upp.
• ”Viktiga strukturer som död ved och äldre lövrik skog har ökat över tid”.
• ”Nyetablering begränsas ytterligare av att de rödlistade arterna oftast är ovanliga och av att spridningsavstånden är för stora för dem i brukade landskap”.
• ”Många nyckelbiotoper saknar i dag skydd”.
• ”Arbete med att förbättra skogsbrukets miljöhänsyn pågår. Målbilderna för god miljöhänsyn har fått ett stort genomslag i skogsbruket när det gäller andelen aktörer som har för avsikt att följa målbilderna”.
• ”Att öka andelen skog som brukas med hyggesfria brukningsmetoder är en viktig åtgärd i arbetet med att bevara biologisk mångfald. Utvecklingen av hyggesfritt skogsbruk går dock långsamt framåt. Storskogsbruket använder hyggesfritt skogsbruk på mindre än en procent av sina arealer”.

Här är några av de övriga naturrelaterade miljömålen och hur arbetet går enligt 2016 års rapport. Alla har samma utveckling som i 2015 års rapport:

• ”Ett rikt växt- och djurliv” – mål nås ej, negativ utveckling (samma 2015)
”Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem att utarmas. Främmande arter fortsätter att öka. Större hänsyn behövs när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Styrmedel saknas eller tillämpas inte, vilket leder till att biologisk mångfald och ekosystemtjänster inte bevaras på sikt. Under 2016 har takten i arbetet med skyddade områden och med åtgärdsprogram för hotade arter ökat.”

• ”Myllrande våtmarker” – mål nås ej, negativ utveckling (samma 2015)
”Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster påverkas negativt av främst äldre men även av ny markavvattning och vattenreglering. Även otillräcklig hävd, kvävenedfall, klimatförändringar och främmande arter inverkar negativt. Genomförda åtgärder ger bra resultat, men behöver öka i omfattning, liksom hänsyn i mark- och vattenanvändning. Lagefterlevnad och vissa styrmedel behöver förbättras.”

Jordbruk. Foto: Erik Hansson

• ”Ett rikt odlingslandskap” – mål nås ej, negativ utveckling (samma 2015)
”Utvecklingen för miljökvalitetsmålet varierar. Flera preciseringar bedöms ha ett godtagbart tillstånd, medan andra är långt ifrån målet. Många arter och naturtyper saknar gynnsam bevarandestatus. Landsbygdsprogrammet är ett viktigt styrmedel för att bevara och sköta odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Ett livskraftigt jordbruk i hela landet är avgörande för att klara målet på lång sikt.”

• ”Levande sjöar och vattendrag” – mål nås ej, oklar utveckling (samma 2015)
”Alltför få sjöar och vattendrag har god ekologisk och kemisk status. Fysisk påverkan, övergödning, försurning och miljögifter är problem. Restaurering av sjöar och vattendrag bör öka och kräver mer resurser. Exploatering i strandzonen behöver minska, medan det behövs mer hänsyn till kulturmiljöer. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram är viktigt att genomföra om målet ska kunna nås.”

• ”Storslagen fjällmiljö” – mål nås ej, negativ utveckling (samma 2015)
”Många intressen nyttjar fjällen, och behovet av att kartlägga och jämka dem är stort. Klimatändring och minskad hävd utgör en klar hotbild mot det öppna fjällandskapets värden. Terrängkörning är ett växande problem. Mer kunskap och åtgärder behövs för fjällens kulturmiljö. Restaurering av fjälleder och start av lavinprognoser är positivt för såväl friluftsliv som fjällsäkerhet.”

• ”Ingen övergödning” – mål nås ej till 2020, oklar utveckling
(samma 2015)
”Belastningen av näringsämnen minskar. I vissa områden minskar övergödningssymtomen, men ännu påverkas stora delar av Sverige. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat men utsläppen behöver minska ytterligare för att vi ska närma oss målet. Återhämtningstiden i miljön är lång. Internationellt samarbete har stor betydelse.”

• ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” – mål nås ej, oklar utveckling (samma 2015)
”Övergödning, farliga ämnen och delvis svaga fiskbestånd är utmaningar. Andra problem är marint skräp och främmande arter samt att känsliga livs- och kulturmiljöer påverkas eller förstörs. Åtgärdsprogrammen inom havsmiljö- och vattenförvaltning är betydelsefulla för att på sikt nå målet. Dock återstår mycket arbete med att utveckla och genomföra styrmedel, såväl i Sverige som på EU-nivå.”

Källa: Miljömålen